L
Mikael Kindbom

Mikael Kindbom

Journalist

Webbplats: /administrator
Write on måndag, 24 mars 2014

 I nr 3 av Byggaren skrev vi om byggvaruhandelns nya giv att ta på sig entreprenörshatten i kontakterna med privtpersoner. Därmed konkurrerar de med sina proffskunder. Vissa bygghantverkare gläds åt att de kan ge dem extra uppdrag medan andra ser det som att handeln sitter på två stolar.

Artikeln väckte arga reaktioner vilket nedanstående inlägg visar:

"Jag tycker det är helt fel av bygghandlarna att lämna offerter på jobben och sen lämna ut arbetet till vissa byggare! Men det slår nog tillbaka på dom i längden, för inte vill jag handla av en konkurrent." /Gunnar

***

"Hej Byggaren. Jag driver ett litet byggföretag men jag arbetar även som säljare av limträkonstruktioner från en av sveriges ledande tillverkare. I detta fall möter vi ofta synpunkter från just byggvaruhandeln att de inte vill att vi säljer direkt till byggföretag utan allt ska gå genom återförsäljare som i vissa fall inte rör ett finger för att hjälpa till utan kontakten ska ske mellan oss som leverantör och slutkunden. Att de sedan börjar konkurrera med sina egna kunder finner jag väldigt märkligt när jag vet hur det låter när jag som leverantör pratar med dem. Inte nog med det så i flera fall som jag stött på får privatkunder ofta samma eller till och med bättre rabatter än vi som företag? En annan sak som jag också funderar över är vilka kommer det att ha anslutna till sig? Hur väljs dessa ut? Är det hur bra kompis man är med dem? Hur mycket man handlar för etc? Om vi inte blir en av dessa utvalda får vi sämre priser än de anslutna så att vi får ett sämre utgångsläge vid upphandlingar? Signatur Västeråsare

***

"Hej. bygg och andra byggvaruhandlares nya infallsvinkel med att sälja monterat och klart! Är tanken att de ska anställa egna hantverkare eller kommer de att anlita olika hantverkare och firmor?? Om jag förstår de hela rätt blir byggvaruhandlarna ansvariga för entrepenaden vilket de naturligtvis vill ha betalt för oavsett om hantverkaren är anställd eller inhyrd. bygg tar ut en timersättning på låt oss säga 450 kronor per timma plus moms så kanske i bästa fall får hantverkaren ( Byggfirman ) 300 kronor i timman.

Idén är ju klart lysande i bygghandlarnas ögon men inte fullt så i byggarnas ögon. Nu kan jag inte förstå hur bygghandlarna kan tro att vi småbyggare och hantverkare ska handla hos dem som samtidigt konkurrerar med oss om jobben. Själv tänker jag inte handla en enda pinal av dessa byggvaruhandlare. MVH En gammal finsnickare."

***

"Att byggvaruhandlare nu ska bli byggnadsentreprenörer är att slå ytterligare en spik i småbyggarnas kista. Våra tidigare så kallade samarbetspartners blir nu konkurrenter, hur ska vi kunna konkurrera med handlarna när de sätter priset på materialet? Jag frågade "min" XL-Bygg handlare hur han ser på konsumententreprenader och den 10-åriga reklamationsrätten, han stod bara och glodde på mig och fattade ingenting, är det den kompetens de ska sälja? Började på byggen för 35 års sedan och egenföretagare sedan 1996, jag känner mig kränkt när jag ser sådant som XL-Bygg:s "Monterat och klart" och sk "Byggare" som tjänar pengar på underbetalda hantverkare som lever här under vidriga förhållanden och dessutom jobbar som UE åt de stora drakarna. När ska TV 4 eller Janne Josefsson  göra ett program om detta? Branschen är RUTTEN! Undertecknat EN RIKTIG BYGGARE!"

 

 

Write on måndag, 24 mars 2014

Frågor om ROT-avdrag tar aldrig slut, visar den ström av sms och mail från den engagerade läsekretsen, som kommer in till Byggarens redaktion. Och alla besvaras av skatteverkets expert på området; Pia Blank Thörnroos.

Hej Byggaren Jag är snickare med eget företag och undrar om det är okay att jag renoverar min sambos fritidshus så att hon kan dra nytta av ROT-avdraget? Eller måste arbetet göras av en oberoende firma? Jag är inte delägare i fritidshuset. Hälsningar Mathias

Hej Mathias Du kan inte få ROT-avdrag om du har utfört arbetet själv eller om arbetet utförts av någon som är närstående till dig. Som närstående räknas i skattesammanhang bland annat make/maka och sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Om du och din sambo inte har varit gifta med varandra och inte heller har gemensamma barn kan din sambo få skattereduktion för betald arbetskostnad för arbete som du har utfört. Om ni har varit gifta eller har gemensamma barn så kan din sambo få skattereduktion förutsatt att det är någon av dina anställda som utfört arbetet i fritidshuset. Pia Blank Thörnroos

 

Hej redaktörn Har en kund som vill att jag bygger till hans gamla friggebod med fem kvadratmeter så att det ryms inom de nya bestämmelserna för hur stor en friggebod får vara idag. Omfattas det av ROT-avdrag eller är det bara ombyggnad eller tillbyggnad av bostadshus som reglerna är avsedda för. Anders i Landskrona

Hej Anders Man kan få skattereduktion för tillbyggnad av friggebod förutsatt att det finns ett bostadshus på tomten och att bostadshuset är äldre än fem år. Pia Blank Thörnroos

 

Hej Byggaren En tillbyggnad omfattas av ROT-avdraget så länge huset är äldre än fem år. Så långt är jag med. Men måste tillbyggnaden ha en dörröppning in till huset, för att ROT-avdraget ska gälla? Vi är några hantverkare som har diskuterat det här och vi är inte helt eniga. Någon påstår att det räcker med att tillbyggnaden sitter dikt mot huvudbyggnadens fasad. En annan säger sig ha hört att man kan bygga ett garage eller friggebod några meter från huset och förbinda det och huset med ett plank eller ett valv. Jag tror att varken det ena eller andra stämmer. Vem har rätt? Den som har fel får bjuda övriga på en öl. ROT-byggare i Mälardalen

Hej ROT-byggare För att det ska ses som en tillbyggnad till huset bör det finnas en dörr från huset till garaget eller i vart fall dela ena garageväggen med det befintliga huset. Om det fristående garaget endast sitter ihop med huset genom ett plank, en altan eller liknande är det inte en tillbyggnad till bostadshuset utan ses som en fristående byggnad (nybyggnad) som inte ger rätt till skattereduktion. Pia Blank Thörnroos

 

Hej Jag har en kund som är besviken eftersom hon inte fick ROT-avdraget samma år som arbetet utfördes. Saken är den att jag gjorde ett jobb i december 2012 som avslutades strax före jul och som jag omedelbart fakturerade på 30 dagar. Kunden betalade i januari 2013 och får då ROT-avdraget samma år. Fast det spräckte kundens planerade ombyggnad av en sommarstuga i höstas då hennes preliminärskatt redan avräknats ROT-avdraget från arbetet som utfördes 2012. Det betyder alltså att blir ett jobb färdigt den 31 december ska kunden betala fakturan direkt? Signaturen Gunnar

Hej Gunnar Det stämmer, reglerna är sådana. Det är kundens betalning som styr vilket år skattereduktionen ska hamna på. I skattetjänstemännens värld kallas det kontantprincipen, det vill säga inkomster och utgifter ska beskattas det år personen har haft inkomsten eller kostnaden. Kunden måste betala senast 31 december år 1 för att få skattereduktionen år 1. Sker betalning år 2 medges skattereduktion år 2. Pia Blank Thörnroos

 

Hej Byggaren Jag har ritat en tillbyggnad på ett äldre hus och lagt ner mycket tid på detta. Får jag räkna in den arbetstiden i underlaget för ROT-avdraget, vilket min kund hävdar är helt enligt reglerna. Leif i Västerås

Hej Leif Nej, din kund har fel. När det gäller rätten till skattereduktion så är det bara handgripligt arbete som omfattas. Det finns inte någon möjlighet att få skattereduktion för kostnad för ritningar, ansökningar och liknande administrativt arbete. Pia Blank Thörnroos



Write on måndag, 24 mars 2014

Fel och misstag gör vi alla. Det är mänskligt. Ingvar Kamprad sa en gång ”det är bara de som inte gör något som aldrig gör fel”. Frågan är hur fel och misstag hanteras? Många gör som strutsen – vägrar ta sitt ansvar. Det gäller särskilt i byggbranschen, visar tvister som kommer upp i ARN, skriver Sten Folkesson i denna krönika. Byggfel ska alltid åtgärdas men inte till vilket pris som helst.

 

 

Låt mig ta ett konkret exempel på strutsbeteende i byggbranschen efter insikten att ha gjort ett grundläggande fel. Och frågan är hur du skulle ha agerat om det hände dig?

Det handlar om en rörläggare som skulle ha lagt isolerade rör ”RIR extra” till VVC*  i grundplattan på marken. Så blev det inte.  I stället gjöt han in oisolerade rör. Konsekvensen blev att varmvattnet kyldes ner så mycket på vägen fram till kök och badrum att det i stort sett inte hade annan verkan än att värma upp plattan.

Ett uppenbart byggfel, men det var knappast möjligt att göra om arbetet. Det går ju inte att riva huset och lägga om rören i plattan. Det gick inte heller att göra nya spår i plattan för att lägga om rören. Plattan hade dessutom rör för golvvärme och andra dragningar för el etc.

Rörläggaren blev snabbt varse problemet och uppmanades gång på gång att åtgärda felet eller åtminstone diskutera en lösning.

Men vad gjorde han?

Jo, han gjorde som strutsen. Stoppade huvudet i sanden och gjorde sig oanträffbar. Tiden gick, och villaägaren blev mer och mer irriterad. Till slut gick han och sökte juridisk hjälp. Visst var det ett allvarligt fel och det var svårt för rörläggaren att hitta lösningen på problemet till rimlig skälig kostnad för honom. Men köparen (villaägaren) som anlitat honom hade ändå en positiv inställning till rörläggaren som han tyckte i övrigt hade gjort ett toppen jobb.  Köparen ville verkligen diskutera en lösning men rörläggaren vågade uppenbart inte gå i svaromål.

När juristen började arbeta med fallet kom man fram till en lösning som innebar att nya rör skulle läggas i små kulvertar på väggarna på väl dolda platser. En snickare anlitades och när frågan kom upp om köparen fortfarande hade tillit till rörläggaren för att lägga om rören i väggarna eller om någon annan skulle göra arbetet, var besked klart han fortfarande hade fullt förtroende för rörläggaren.

Det finns normalt enkla lösningar på varje reklamation och att bara ”sticka huvudet i sanden” och göra sig ohörd är inte till gagn för någon och bara till nytta för oss jurister som tjänar pengar på detta.

Jag ser att många av ärendena som kommer upp i Allmänna Reklamationsnämnden, eller som anmäls till konsumentrådgivarna, är just reklamationsärenden som dragit ut på tiden och som byggaren försökt förtränga.  Jag vill inte att seriösa byggare och bygghantverkare framstår som ”fuskbyggare” i onödan. Vi måste alla hjälpas åt att hantera reklamationer på ett civiliserat och systematiskt sätt tills allt är löst.

Det är klart att bygghantverkaren ska notera när reklamationen kom och när kunden kontaktades. Det ska också framgå vilka lösningar parterna har diskuterat och ärendets kunna följas dag för dag. Helst bör du som byggare föra in alla reklamationer i en byggdagbok. Det är när reklamationen kommer som allt verkar gå överstyr. Den som förlorar på sådan odokumenterad tvist är vanligtvis bygghantverkaren.

För många bygghantverkare är ersättningarna så låga att de bara kan leva ”ur hand i mun”. Ett uttryck som säger att man bränner pengarna så snart de förtjänas. Det blir inga pengar i bolagen för reklamationer och inte heller för den tiden utan ersättning som åtgår för att ta hand om en reklamation.

Det går inte heller att försäkra sig mot den typen av fel som handlar om mänskligt fel eller ”brister mot det fackmässiga utförandet”, som det heter i lagen.  Det skulle vara någon slags ”drulleförsäkring” och det har vi bara för våra barn.

Jag vill ändå rekommendera alla bygghantverkare att ha med reklamationer i kalkylerna när ni sätter fasta priser och lägger det överskottet i bolagen som en buffert för eventuella reklamationer i framtiden.

Att betala sig ur reklamationer genom generösa good-will-lösningar, kraftiga prisavdrag eller kraftiga skadestånd är alldeles för dyrt. Mycket pengar finns att tjäna på att hantera reklamationerna organiserat, systematiskt och snabbt med en direkt dialog med kunden är en lönsam verksamhet.

Sen ska man vara medveten om att kunden inte alltid har rätt. Kräver kunden åtgärder som inte står i proportion till byggfelets karaktär, kan du som byggare avvisa kravet och hänvisa till 20:e paragrafen i konsumenttjänstlagen. (Se texten nedan med rubriken Kraven ska vara rimliga.)

 

Sten Folkesson, Förbundsjurist för Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund (Byggaren 5.14)

 

Kraven ska vara rimliga

 

Som byggare ska du veta att en konsument inte har rätt att kräva vad som helst. 20§ Konsumenten har rätt att kräva att näringsidkaren avhjälper felet, om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten. Även om konsumenten inte kräver det får näringsidkaren avhjälpa felet, om han efter det att reklamation har kommit honom till handa utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet. Avhjälpandet skall ske inom skälig tid efter det att konsumenten har gett näringsidkaren tillfälle till det. Denna paragraf säger alltså att:

1) Att byggaren ska avhjälpa felet men inte till vilket pris som helst. Kundens krav på åtgärder måste stå i proportion till felets art.

2) Bygghantverkaren måste erbjuda sig att avhjälpa felet.

3) Att åtgärderna måste ske inom skälig tid (senast inom två månader).

Fotnot: *VVC är en förkortning som betyder varmvattencirkulation. Det innebär att varmvatten till kök och våtrum hela tiden cirkulerar. Poängen är att vattnet som tappas ur kranarna alltid är varmt. På det sättet minskar vattenförbrukningen och risken att få bakterietillväxt i ljummet vatten.

 

 

 

 

 

 

Att räkna är stort, att räkna rätt är större

På papperet såg allt korrekt ut. Avtalet mellan byggherren och byggentreprenören var reglerat in i minsta detalj med bilagor och annat. Uppdraget gällde en nybyggd villa med en prislapp på 3,5 miljoner. Men något var fruktansvärt fel, vilket resulterade i att alla inblandade parter gick skadeskjutna ut projektet och säkert hamnade några i konkursstatistiken. Sten Folkesson berättar här om ett lose/lose-avtal!

Jag har tidigare tagit upp prissättningen i denna spalt. Alltså prissättning med fasta priser, löpande räkning och takpriser. Jag har också skrivit hur svårt det är med prissättningen i branschen. Att det nästan alltid förekommer ÄTA (ändringar, tillägg och avdrag).

Ett exempel tog jag ju upp i en av vårens krönikor i Byggaren. Under en utbildning för bygghantverkare i Varberg fick de 40 deltagarna som var indelade i nio grupper, uppgiften att räkna fram ett fast pris på att bygga om ett badrum. Det skiljde 140 000 (!) kronor mellan lägsta och högsta pris. Lägsta offerten löd på 77 000 kronor och 217 000 kronor det högsta. Det blev en riktigt livlig diskussion efteråt om hur det kunde bli så stor skillnad. Förutsättningarna var exakt detsamma.

Ett färskt exempel på hur en felräkning kan slå, gäller ett luxuöst husbygge på en tomt i Stockholms skärgård. Arkitekten som ritar tomtägarens hus får frågan om han kan rekommendera en byggare som åtar sig uppdraget på totalentreprenad (TE). 

Sagt och gjort. Parterna avtalar mönstergillt enligt normalt entreprenadavtal ABS 09. I avtalet finns nästan allt man kunde önska och lite till, till säkerhet för båda parter. Själva avtalet är på nio sidor med bland annat AF administrativa föreskrifter, teknisk beskrivning, ritningsförteckning, rumsbeskrivning, armaturförteckningar, och skisser. Alltså ett otroligt genomarbetat avtal, rena modellen för hur man ska avtala.

Nu är det bara så att det fasta priset är alldeles för lågt räknat! Det fasta priset avtalades till 3,5 miljoner men borde ha varit på 5 miljoner! Byggherren tyckte han fått ett bra pris och nöjde sig med det utan att ta in fler anbud. Hade en byggare åtagit sig projektet för 3,5 miljoner då var det väl rätt pris. Byggaren sa inget om priset och båda parter anså väl att de hade ett vinna/vinna avtal med ”pacta sunt servanda” (latin som betyder ett bindande avtal som skall hållas).

Bygget startade och byggherren betalade helt i enlighet med betalningsplanen. När två tredjedelar av bygget var klart upptäcktes felräkningen. Hur upptäcktes det tror ni? Jo, nämligen att byggaren inte hade kostnadskontroll över underentreprenörernas och att det var lite si och så med avtalen dem emellan. Underentreprenörerna hade kontinuerligt fått betalt på löpande räkning och genom att jämföra utbetalade belopp med vad som kvarstod av det fasta lämnade priset, insåg byggaren att utrymmet var intecknat över skorstenen.

”Kompisarna” i klustret av underleverantörer (UE) hade uppenbarligen kostat för mycket. En av underentreprenörerna – en plåtslagare -  arbetade glatt vidare per löpande räkning till ett belopp om 600 000 kronor, trots att totalentreprenören hade kostnadsberäknat det arbetet till 100 000 kronor i sin kalkyl. En felräkning på en halv miljon.  Och inget avtal reglerade relationen mellan TE och UE.

Byggaren med ansvar för totalentreprenaden fick problem att betala underentreprenörernas fakturor och i samma sits hamnade leverantörerna.  Vissa av de anlitade hantverkarna började hämta tillbaka saker som de levererat, andra började komma till byggherren och förevisa fakturor på uppmaning av TE.

TE själv producerade en ÄTA faktura där kreativiteten hade varit synnerligen hög. Mina kära läsare, det är inte svårt för er att räkna vad den fakturan var på, eller hur?

ÄTA fakturan var på 1,5 miljoner. Exakt lika mycket som själva felräkningen, enligt principen ”Det man förlorar på gungorna tar vi igen på karusellen”.

Eftersom det rådde stor irritation bland alla hantverkare som inte fått betalt, trots att byggherren betalade mer än vad han skulle enligt betalningsplanen, blev nu bygget försenat. Enligt avtalet fanns det ett vite om tjugofemtusen per påbörjad förseningsvecka. Vitet började ticka pengar och det blev allt svårare att reda ut situationen.

Restvärdet minskade lika mycket som vitet tickade pengar och det gick inte att få arbetet klart eftersom alla underentreprenörer i kompisklustret först ville ha betalt innan de arbetade vidare. Pengarna var slut hos TE.

Byggherren omförhandlade det ursprungliga avtalet med totalentreprenören och valde att låta honom avsluta projektet.  Byggherren tog själv hand om en del UE som fick betalt direkt av honom, han tog bort ackumulerat vite och betalade dessutom förskott för att TE skulle kunna fortsätta.

Men hjälpinsatserna gjordes för sent.

Detta ärende har jag nu full kunskap om. Det var en mycket värdefull skola för en jurist i hur det inte får gå till. Detta är konsekvenserna av en felräkning och inget annat. Det är alldeles för stor felräkning. Det äventyrar inte bara det egna företaget, det äventyrar också alla underentreprenörer. För beställaren blir slutnotan dyr, nytt företag är nu inne för att slutföra entreprenaden. Det är ett företag som inte räknar fel och därför blir nog kostnaden lika stor som om man räknat rätt från början.

Om några veckor är säkert några av de inblandade företagen som TE och UE ett nummer i konkursstatistiken som tyvärr toppas av byggföretag med cirka 1 200 konkurser årligen. Konkurserna stiger och toppas av byggföretagen för varje år.

Nu har vi kommit så här långt att vi åtminstone skriver ordentliga avtal med konsumenterna. Men hur är det med avtal med alla UE. En av de inblandade företagen (UE) hade inte haft avtal på sex års sammarbete med TE. Det har alltid räckt med ett handslag, tyckte han. När skall byggföretagen börja räkna och räkna rätt? Jag supportrar sju byggföretag och när jag kom in i bilden hade ingen av dem ens ett kalkylprogram. Jag skaffade ett program som då kostade 2 700 kronor. Programmet är intjänat flera gånger om.

Det är inte bara en fråga om att få betalt, det är också en fråga om att få betalt till rätt pris! Winn/winn-avtalet som blev ett lose/lose-avtal!

Sten Folkesson, Förbundsjurist för Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund (Byggaren 4.14)

 

 

Mobilptratandet på bygget ett gissel!

Är det ok att prata i mobiltelefonen en timme per dag? För det första börjar du käre läsare göra ett överslag över omfattningen av mobilpratandet. För det andra vad kostar den tiden? En stilla tanke bör då också riktas mot den som betalar för telefontiden, påpekar Sten Folkesson som minns en tvist där kunden krävde att varje samtal skulle specificeras.

 

Varje gång jag drar exemplet med mobiltelefonen och hur den används under arbetstiden inser jag att jag trampar på många känsliga tår! För några år sedan träffade jag en advokat som var ombud för en konsument som hade fått sin villa renoverad och ombyggd. Parterna hade ett bra skrivet avtal och allt skulle ske på löpande räkning och beställningar av ÄTA hade fungerat hyfsat. Min huvudman var en byggare som hade nästan allt dokumenterat och nedskrivet.

Men när det kom till sista fakturan höll konsumenten inne med betalningen och ansåg att min huvudman tagit oskäligt mycket betalt. Det handlade om 165 000 kronor som nu skulle hanteras för att undvika prövning i domstol. Kunden krävde specificerad räkning enligt §40 konsumenttjänstlagen (KtjL). Vi hade med oss allt vi behövde för att specificera räkningen och kom ganska så långt. Nu gällde det inte bara att specificera räkningen för att se att man fått allt som man hade avtalat om (fast pris). Nej, nu gällde det också att komma fram till hur priset beräknats (löpande räkning). Hela tiden hade vi också § 36 (KtjL) som låg till grund för bedömningen att all tidsåtgång verkligen var ”skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället”. Vi tvingades ta bort alla arbetsuppgifter som konsumenten på plats inte kunde kontrollera huruvida tidsåtgången var skälig. Det stod heller inte i avtalet att någon av arbetsuppgifterna skulle kunna ske på annan plats än i det hus där arbetet utfördes. I huset bodde konsumenten under hela byggtiden och hade därför ganska bra kontroll till vad tiden användes. Förlikningen var på väg att gå hem.

Då ville plötsligt privatkunden ha en specifikation på samtliga samtal och mailväxling samt de tider byggarna använt för att besöka sociala medier.  Kunden krävde alltså specifikation från mobiloperatören på teletrafiken som belastade var och en av de fyra anställda som arbetade med projektet. ”Ja men”, invände vi i korus, ”telefonerna har använts för att planera arbetet, beställa varor och liknande”.  Argument som ni alla läsare känner igen, eller hur. Nu förhöll det sig så att husägaren hade koll på hur mycket de anställda använde mobilen och ansåg att den tid de lade ner var orimlig. Alltid stod det någon och ”snackade” som husägaren sa. Nu vill hon veta om det verkligen hade gynnat henne. Om inte, ingen betalning för den tiden.

Vi kom överens om att dra en timme i veckan för varje mobiltelefon för fyra personer som en ren förlikning. Alltså fyra timmar per arbetsvecka och med ett timpris på 500 kronor blev det en prisreduktion på 2 000 kronor i veckan. För att kolla den verkliga omfattningen tog jag och min huvudman ut en lista från operatören på de fyra telefonerna under den tiden de varit hos kunden. Det visade sig att kundens verkliga kostnad för mobilerna var i genomsnitt 48 minuter per telefon och dag. Totalt alltså fyra timmar per arbetsvecka och anställd. Alltså 2 000 kronor per vecka och man. För alla fyra blev det en kostnad på totalt 8 000 kronor i veckan.

Slutsatsen av denna historia ur rättsligt perspektiv blir då följande: Vi vet alla att med en prissättning mot löpande räkning talar vi sällan eller aldrig om vad mobilanvändningen kostar kunden. Det är ju ändå han eller hon som får betala. Timpriset är ju redan avtalat!

Nu har jag varnat för att arbeta mot löpande räkning. Just 40 och 36§§ (KtjL) kan innebära obehagliga överraskningar när priset ska förklaras och skälighetsbedömas. Värre kan det bli om det lagförslag går igenom som stärker privatkundens ställning när det gäller just löpande räkning. Men om vi vänder på steken och arbetar med fast prissättning i stället? Vem betalar då för samtalen? Finns en mobiltelefontid på fyra timmar för varje mobil i det fasta priset? Det finns inte i något kalkylprogram i alla fall. Hur blir det om jag har rollen som totalentreprenör och försöker få ut så mycket som möjligt av mina anställda och mina underentreprenörer? För två personer går det bort en arbetsdag per vecka eller hela 10 procent av arbetstiden. Ja, säger du kanske men det sparar vi in på effektivitet istället! Även här fick vi ett nedslående besked genom att i ärendet ovan ha undersökt operatörens lista med avseende på trafikens mottagare. Det gynnade inte mer än i undantagsfall konsumenten. Vi tog helt enkelt bort den telefontid som använts på rätt sätt. 48 minuters samtalstid per dag och anställd gynnade inte konsumenten. Har du lagt ett fast pris måste du antingen lägga på en telefontid på 4 timmar per anställd eller ta förlusten!

Vid löpande räkning och vid fritt användande av mobilen kommer du i framtiden att själv stå för notan. Vid fast pris slipper du i alla fall tvisten om mobilanvändandet. Den främsta anledningen till tvister mellan konsument och byggare rör priset och 2/3 av alla tvistemål om det slutliga priset gäller löpande räkning. 60 procent av alla fasta priser går inte att räkna hem med lönsamhet.

Med dessa konstateranden vill jag önska läsarna en skön och arbetsam sommar.

Sten Folkesson, förbundsjurist för Sveriges Bygg-& Järnhandlareförbund (Byggaren 3.14)

 

 

 

 

 

 

Write on tisdag, 11 februari 2014
Write on måndag, 10 februari 2014

Byggarens hemliga byggproffs besöker byggvaruhus över hela landet för att bedöma serviceandan och kunskapen hos personalen. Och hur medarbetarna hanterar ett offertunderlag på ett småhusbygge. Mellan 10-14 butiker får oväntat besök minst en gång per år och resultatet publiceras i Byggaren. Här kan du läsa om tidigare granskningar.

Byggvaruhustest 2012

Byggvaruhustest 2014

 

Write on måndag, 10 februari 2014

Trebilstestet våren 2016Byggproffs provar lätta lastbilar! Det upplägget är Byggaren ensam om att ha. I många år har vi anlitat rutinerade byggföretagare som provar verktyg i sitt dagliga arbete men hösten 2012 var det premiär för att provköra skåpbilar - deras viktigaste verktyg! Tre testteam av byggare provkör tre bilar under sammanlagt en månad.  Det väckte stor uppmärksamhet både bland våra läsare och bland leverantörerna. Så konceptet rullar på... Här kan du läsa om tidigare tester av både bilar och verktyg:

Byggproffsen provkör

Test Isuzu Proman PXT 278 hösten 2017

Trebilstextet hösten 2016

Trebilstestet våren 2016

Trebilstestet elbilar våren 2015

Trebilstestet hösten 2014

Trebilstestet våren 2014

Trebilstestet hösten 2013

Trebilstestet våren 2013

Trebilstestet hösten 2012

 

Dessutom genomför Byggaren traditionella provkörningar av lätta lastbilar under ledning av Christer Andersson. Han är en av branschens mest rutinerade motorjournalister med 40 års erfarenhet av lastbilar under 3,5 ton.

Christer Andersson provkör:

Peugeot Expert Pro+L1H12,0 BlueHDi95 nr 8.2017

Renault Alaska 2,3 AT 4X4 190 hk nr 7.2017

VW Amarok Double Cab Aventura 3,0 TDI 224 hk Byggaren nr 4.2017

Fiat Talento 125 Ecojet L1/H1 1 ton Byggaren nr 3.2017

VW Crafter 2,0 TDI 177 hk Byggaren nr 2.2017

Nissan NV300 125 hk L1/H1 Byggaren nr 1.2017

Citroen Berlingo L1 BlueHDi 100 nr 8.2016

Peugeot Expert 2,0 BlueHDi 120 hk L2 nr 6.2016

Ford Transit Custom Byggaren nr 3.2016

Nissan NP300 Navara Tekna Byggaren nr 2.2016

Mitsubishi L200 Double Cab Byggaren nr 1.2016

Iveco Daily 35S15V Byggaren nr 8.2015

Mercedes Vito 111CDI Byggaren nr 7.2015

Renault Trafic Byggaren nr 6.2015

VW Caddy och Transporter Byggaren nr 5.2015

Ford Transit Courier Byggaren nr 1.2015

Toyota Proace Byggaren nr 2.2014

Ford Transic Connect Byggaren nr 1.2014

Mercedes Citan Byggaren nr 5 2013

Dacia Dokker Byggaren nr 4 2013

Opel Combo Byggaren nr 2 2013

Peugeot Expert Byggaren nr 1 2013

Huyndai Byggaren nr 3 2012

 

Byggproffs som testar verktyg i arbetet har Byggaren haft med från starten för tio år sedan. Så det är ett mycket rutinerat gäng yrkesfolk vars omdömen du som läsare regelbundet kan ta del av.

Byggproffsen provar verktyg och utrustning:

Test av nätanslutna tigersågar nr 8.2018

Test av excenterslipar Byggaren nr 7. 2017

Test av batteridrivna dammsugare Byggaren nr 6.2017

Test av arbetsbänkar Byggaren nr 5.2017

Test av sänksågar Byggaren nr 4.2017

Test av kap- och gersågar Byggaren nr 3.2017

Test av tre skruvautomater och en skruvdragare Byggaren nr 2.2017

Test av fyra sladdlösa sticksågar nr 1.2017

Test Bosch laddstation Byggaren nr 1 2016

Test krysslasrar Byggaren nr 7 2015

Test av fem batteridrivna Boschverktyg i Byggaren nr 1 2015

Bosch multiverktyg Byggaren nr 1 2014

Bosch kapsåg Byggaren nr 5 2013

Test av iZettle, Screw Finder, Bosch golvlaser Byggaren nr 3.2012

Test av Jobi, Essbox, Bosch, Winbag Byggaren nr 2.2012

 

 

 

 

 














Write on måndag, 10 februari 2014

Dokument och originaltexter som Byggaren har som underlag i artiklar, presenteras på den här platsen.

Write on måndag, 10 februari 2014

Byggplanket är en direkt digital kopia av radannonserna i senaste numret av papperstidningen Byggaren.




Write on måndag, 10 februari 2014

Tufft headset       Vertical Jabra Steel Lifestyle 01

Jabra Steel är Jabras tuffaste, trådlösa headset hittills. Det är skapat för att kunna användas av hantverkare i arbetsmiljöer som ställer stora krav på ett headset. Det ska fungera i hårda vindar, täckt av damm eller under en diskbänk.

Jabra Steel har testats för att klara fall från höga höjder på hårda ytor, vatten, damm, vibrationer, temperaturer etcetera. Allt för att klara tuffa och bullriga miljöer. Headsetet har HD-Voice med brusreduceringsteknik som analyserar ljudet i omgivningen och framhäver rösten.

Den speciella öronkroken gör också att headsetet sitter säkert under de mest skiftande arbetsförhållanden. Jabra Steel är en kompakt, strömeffektiv lösning för en hel arbetsdag.

 

 

Nya spikverktyg från DewaltDewalt spikpistol

Dewalt lanserar ett nytt sortiment spikverktyg som är utvecklat för alla typer av byggjobb från trästommar till lister och foder. Enligt Dewalt är verktygen robusta och kompakta med låg vikt och de är ergonomiskt utformade för att reducera påfrestningen på användaren vid långvarig användning, de har exceptionell pålitlighet och maximerar produktiviteten vid krävande arbeten. Spikpistolerna har hög prestanda och driver upp till 90 mm ringspik i hårt trä. Dyckertpistolerna har oljefri design för att minimera servicebehovet samt risken för oljespill.

 

Varför mura när man kan limma? Essve stenlim pro

Med Essve Stenlim Pro och Essve Stenlim Gel med snabbhärdande egenskaper blir sten- och murarbeten som exempelvis låga stenmurar, stödmurar, kantsten och toppsten betydligt enklare. Essve Stenlim Pro är ett snabbhärdande skumlim och kan användas direkt och utan tillbehör tack vare det medföljande appliceringsröret. Essve Stenlim Gel är ett superstarkt gellim som är 100 procent vattenfast och har en konsistens som varken rinner eller droppar.

Liten cirkelsåg med samma skärkapacitet som storcirkelsåg Bosch

De två nya handhållna cirkelsågarna från Bosch – GKS 55+ G Professional och GKS 55+ GCE Professional – ger ett 15 procent djupare snitt jämfört med tidigare modeller med samma sågklinga. Detta tack vare en ny växelhusgeometri med två speciella detaljer: storleken på och placeringen av spindeln.  Båda cirkelsågarna kan användas med Bosch FSN Professional styrskenssystem. Den robusta bottenplattan av gjuten aluminium är utrustad med exakt frästa spår, som också gör maskinerna kompatibla med styrskenor från andra tillverkare.  Cirkelsågen har ett skärdjup på 63 mm, en vikt på endast 3,8 kg och kraftfulla motorer, vilket garanterar hög skärhastighet.

Värmekamera för fickanVärmekamera 2

Världens första fullutrustade värmekamera i fickstorlek. Den lanseras nu av Flir och kan användas inom en rad områden. Den kan riktas mot en fasad och avslöja bristande isolering och otäta fönster genom att mäta punktvisa temperaturer , upptäcka brott i golvvärmeslingor, överhettade kontakter och mycket annat.

Funktionerna i modellen Flir C2 känns igen från Flirs större modeller. Kameran klarar värmemätningar på mellan 10 minusgrader och 150 plusgrader. Bildfältet är 45 grader brett. Det gör att C2 kan ta in stora delar av ett objekt även på korta avstånd.  Det finns en inbyggd led-belysning. MSX-förstärkta värmebilder ger skarpa detaljer i bilderna som sedan kan laddas ner på en dator och analyseras. 

Kameran kommer att säljas av ett antal återförsäljare och av Flir och kosta cirka 8 000 kronor.

Unik laddning av elverktyg

171fc14b49a79ea979710de5b3402b30 LEltandborsten är förebilden för Boschs nya batterier, som företaget bedömer vara en ”världsnyhet”.  Inte så att verktygen ska stoppas i munnen men däremot är det laddningsprincipen som tillämpas för första gången på elverktyg, enligt Bosch. Det nya batteriet inklusive laddare passar 18 volts serien Professional.  Principen är så kallad induktion, verktyget ställs på en laddare som alstrar ett magnetfält som omvandlas till ström i batteriet. Det behöver således inte plockas bort och sättas på laddning som idag är den förhärskande tekniken.
Wireless Charging Systems kallar Bosch sin nya kraftöverföring och man räknar med att börja sälja paketet laddare-batteri under hösten.

Eltandborstemodellen passar nog bäst vid mer stationära jobb där man mellan arbetsmomentet kan ställa verktyget på laddplattan. Det låter sig inte göras lika lätt vid takarbete eller där man far fram och tillbaka på ett bygge.

 

Världsklass med två hastigheter

Bild VärldspistolMed dess två hastigheter för olika spiklängd, hamnar DeWalts nya gasfria batteridrivna spikpistol i en klass för sig. I världsklass. Det finns ingen annat verktyg av den typen i världen, enligt DeWalt. DCN692 är tvåhastighetspistolens officiella beteckning och den är samtidigt det första DeWaltverktyget som kombinerar borstlös motorteknik med det nya XR 5.0 Ah litiumjonbatteriet. På en laddning ska det klara att avfyra upp till 850 spik. Spikpistolen kan ställas in antingen på enkelskott (två spik per sekund) eller serieskottsskjutning. Även spikdjupet kan varieras beroende på materialet.

 

 

 

Spikpistol för diskreta jobb

Bild 2 SpikpistolNågot för finliraren? Knappt synligt för ögat blir den dyckert som slås in i kantlisten med en Omer B6.50N, enligt Hjo Trade AB som ställde ut den på Trä & Teknikmässan i Göteborg. Den är tryckluftsdriven och laddas med dyckert vars diameter är 0,6 mm. Längden på dyckerten kan varieras från 22 till 55 mm.

 

 

Ett knäskydd värt namnet

SS KnäskyddMattias Tjärnström fick rejält ont i knän och vrister när han lade golv i sitt hus.  Om han som amatör fick så ont trots att han använde knäskydd hur skulle då inte yrkesfolket känna? 
Men han upptäckte att marknadens knäskydd inte levde upp till begreppet skydd. Så med stöd av bland annat Svenska Byggbranschens utvecklingsfond har han nu efter fem år fått fram Kneefree som avlastar inte bara knäna utan också fotvrister och tår. Det sker genom att kroppstyngden fördelas på skenbenet.
- Jag hade 700 besökare på Nordbygg och alla var mycket positiva till Kneefree, säger han till Byggaren.

 

 

 

 

Är laddad för uppgiften

SS_Boschbatteri.jpg4,0 Ah-batterierna har petats ner från piedestalen och börjar ersättas av 5,0 Ah-modeller. Det ökar driftstiden med 25 procent jämfört med gamla ”fyran”, hävdar Bosch som nu lanserar ett 5,0 batteri i 18 V-klassen. Enligt Bosch är det nya batteriet det mest kompakta och lättaste i sin klass. Det väger 620 gram och passar alla Boschs 18 Volts verktyg.

 

 

 

Utegolv för vinterförvaring!

UtegolvEtt alternativ till att bygga ett vanligt utegolv på en tryckad regelkonstruktion är att använda Nivell System där reglarna är av mindre dimensioner och kan placeras direkt på underlaget, typ plattor, och detta tack vare plastskruvar som kan anpassas efter underlagets oregelbundenheter. Skruvarna finns i längder från 100 upp till 300 mm. Nivells utegolv kan demonteras relativt enkelt om man nu skulle vilja ta in det för vintern. Eller vill återse plattorna igen.








 

Rustade för regn och kalla vindar

RegnkläderBygg & Anläggning är ett av de fem arbetsområden som Grundéns prioriterat i utvecklingen av nya regnkläder. Den senaste serien heter Storm för att markera att plaggen är helt vattentäta och tål bistra väderförhållanden. För byggare är regnkläderna naturligtvis anpassade för att kunna rymma verktyg, spik och tumstock. Huvan kan också dras över hjälmen. Grundéns har sekellång erfarenhet av att tillverka regnkläder.

 

 

 

 

 

 

 

“Helgjutna” slipkorn

RondellKedjan är inte starkare än dess svagaste länk, heter det ju. Så även om de självskärpande keramiska slipkornen är av högsta klass hjälper det inte om de inte sitter fast ordentligt i underlaget. Men det ska Tyrolit ha undvikit med sin nya lamellrondell Inox som ingår i Cerabond System-familjen. Nykomlingen har en bred polyesterrygg där slipkornen ska sitta som helgjutna tack vare ett nytt bindemedel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Write on måndag, 10 februari 2014

Är du förbannad över något i branschen? Kritisk? Vill ha förändringar? Eller bara ge beröm?
Välkommen att debattera i Byggaren!

Skriv ett debattinlägg eller en insändare. Välj vilket ämne som helst, bara det har koppling till byggbranschen eller företagandets villkor. Helst ser vi att du skriver under eget namn men det är också OK att använda signatur. Men redaktionen måste ha ditt namn, adress och telefonnummer. Anonyma insändare eller inlägg med personangrepp eller rasistiska inslag publiceras inte.

Vi förbehåller oss rätten att korta i texten. Kortade och delvis omskrivna inlägg skickar vi naturligtvis tillbaka till skribent för godkännande.

Du kan givetvis också svara på publicerade debattinlägg och insändare.

Frågor? Kontakta Mikael Kindbom på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller mobil 073-6844816

Formulär för insändare

Fält markerade med * är obligatoriska

Captcha-bild Ladda om bild