L
Sten Folkesson

Sten Folkesson

Write on tisdag, 14 november 2017

Nu är Byggfusk programmen igång igen. Nu sitter svenska folket klistrade vid TV apparaterna för att se det hemska lidandet som familjer råkar ut för på grund av de otroligt dåliga ombyggnader och entreprenader, som vissa ljusskygga personer håller på med.

Write on måndag, 25 september 2017

Jag tror att inget land har högre krav på kvaliteter, normer och regler för byggande av hus än i Sverige. Det är vad jag tror, jag vet inte säkert. Kontrollen är rigorös genom besiktningar och krav på certifieringar och egenkontroller.

Write on onsdag, 30 augusti 2017

Om man avtalar ett pris per löpande räkning skall en konsument aldrig behöva betala mer än vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris och prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället.

Som vanligt har de flesta klagomål som inkommit till kommunernas konsumentrådgivare handlat om bygghantverkares tjänster till konsument. Så har det varit under många år nu och så länge som jag varit förbundsjurist. Däremot har innehållet i klagomålen ändrats under åren. Från att först mest handlat om fackmässiga brister i utförandet, handlar det numera om det slutliga priset efter löpande räkning. Kunderna tycker att det tagit för lång tid och att slutpriset, alltså när slutfakturan presenteras och man räknar ihop allt man betalat för tjänsten, blivit för hög. Vid mina konsultationer får jag de mest fantastiska historier om varför det tagit så lång tid.

Efter tre ärenden som varit och vänt uppe i Högsta Domstolen har vi jurister förstått att det kommer att ske en skärpning när man skall fastställa ett slutligt pris när man arbetet med ett pris på löpande räkning (36§ KtjL).

Ni hantverkare förklarar alltid faktureringen med: ”- Ja, men jag har min tidbok här och jag har ett avtalat pris per timme här, vad är det mer som man skall prestera för att få betalt?”. ”- Jag har aldrig debiterat fler timmar än vad vi använt”. Det alla som säger så har glömt, är en viktig komponent, nämligen PRODUKTTIVITETEN. Med produktiviteten menar man den mängd tjänster som man utfört delat med den tid/pris jag använt. Tex. om ett uppdrag består i att byta 10 fönster på en villa och något bolag utför det uppdraget på låt oss säga A) 16 timmar, medan en annat B) gör det på 24 timmar och båda utför arbetet till samma timkostnad 500 kronor/timme blir produktiviteten för A) 16 * 500 kronor = 8000/10 fönster = 800 kronor/fönster medan det för B) blir 24 * 500 = 12 000/ 10 fönster = 1200 kronor/fönster. Det finns många sätt att räkna (P) produktivitet på tex. A) P= 16/10= 1,6 timmar/fönster B) P= 24/10 = 2,4 timmar/fönster.

Det är alltså detta det handlar om. Har du kommit så här långt, läs då första stycket igen, för det är det som står i Konsumenttjänstlagen 36 §. Det handlar om att ni är oense om produktiviteten, inte priset i sig. Enligt mina egna beräkningar har produktiviteten hos bygghantverkarna gått ned på senare år och det är då grunden till så många klagomål. Klagomålen på det fackmässiga utförandet har minskat. Det är alltså inte fel på det fackmässiga utförandet, det är fel på produktiviteten.

Vad kan man göra åt detta? Man skall inte ta upp annan tid i uppdraget än när jag verkligen betjänar kunden och tar betalt för. Mobiltelefoni på kundens tid är en ”styggelse” och jag har själv fått mätningar på mobiltelefonanvändning som hämmar produktiviteten med 10 % i veckan! Jag har fått beräkningar om att hämta-lasta-lagra-leta varor till konsumenten kan kosta lika mycket, 10 % i veckan. Jag har själv varit med ute på arbetsplatser och sett ett exempellöst tidsslöseri som man inte skulle acceptera, det handlade tex. en gång om ett ”snusköp”, som kostade kunden 750 kronor.  Det handlar om tider (produktiva tiden) som använts till annat medan kunden får betala.

Produktiviteten har också gått ner av andra skäl mera legala skäl, som hårdare krav på tex. byggarbetsmiljön. Bara den kan ha betytt att produktiviteten minskat med 3-4%.

Om man vänder på detta och ställer om frågan, vem betalar för låg produktivitet om det är avtalat om ett fast pris till kunden? Hur låg produktivitet tål jag själv vid ett fast pris?. Ställ dig också frågan, tar jag ett uppdrag på löpande räkning för att slippa hushålla med tiden och debitera kunden istället?

För i tiden sa man i småland: ”Det jag förlorar på karusellen, tar jag igen på gungorna”. Man menade då att jag lägger ett lågt fast pris för att få jobbet och tar in förtjänsten på alla ÄTA jobben mot löpande räkning.  Den tiden är dessvärre förbi, räkna i alla lägen på produktiviteten. Det är där du har en framtid och kan bygga byggbolag som håller. Var effektiv och planera, planera och planera!

 

Write on tisdag, 28 mars 2017

Bygghantverkarna utgör en viktig kugge och är av politikerna utsedda att vara vår främsta motor att få långtidsarbetslösa svenskar och invandrare med bristfällig eller ofullständig gymnasium i arbete.

Write on onsdag, 08 mars 2017

Efter att tre ärenden prövats i Högsta Domstolen de senaste två åren, väntar vi bara på en skärpning av lagen när det gäller prissättning enligt ”löpande räkning”. Alla tre har slutat till konsumentens fördel och med fullständigt förödande konsekvenser för byggaren.

Write on fredag, 30 september 2016

Inom byggmaterialhandeln talar vi mycket om ABM 07 som är ett standardavtal som reglerar våra mellanhavanden när vi köper och säljer varor till varandra på byggmarknaden. Många blir helt förundrade om hur det fungerar när vi säger att ABM 07 används i 90 procentav fallen när vi köper varor men bara till 10 procent närde säljs vidare.

Write on tisdag, 08 mars 2016

Jag har tidigare i denna spalt tagit upp reklamationsrätt till skillnad från garanti. Reklamationsrätten är den lagliga rätt man har att framföra klander och garanti är frivillig utfästelse som någon gör för sina varor och tjänster.  Ibland kan man ha både reklamationsrätt och garanti under samma tid och då är det en fråga om bevisbördan. Det finns ett väldigt glapp i reklamationsarätten med tex. 2 års reklamationsrätt enligt köplagen (mellan företag), 3 års reklamationstid enligt Konsumentköplagen och hela 10 års reklamationsrätt  enligt konsumenttjänstlagen.

Write on tisdag, 20 oktober 2015

Sista handen ansvarar för slutresultatet. Så är lagstiftningen ordnad. Det betyder att det vilar ett tungt ansvar hos hantverkaren att det färdiga resultatet blir korrekt i alla avseenden och fackmässigt utfört.  Ett exempel; en konsument köper själv materialet till sitt tak och anlitar en hantverkare för att lägga pappen på taket.  Konsumenten har hjälp med allt inköp av en bygg-konsult eftersom han inte själv är så bevandrad i byggmaterial. Konsulten tar fram förfrågningsunderlaget åt konsumenten. Av underlaget framgår att det skall vara takpapp för tre graders lutning på taket. Glad i hågen går konsumenten till sin närmaste bygghandlare och önskar en offert på det material som specificerats på själva förfrågningsunderlaget.

Write on onsdag, 24 juni 2015

Jag var härom veckan på ett ställe för att hålla mitt sedvanliga seminarium ”handslag för byggare”. Under det seminariet tar
jag upp vikten av att skriva avtal, jag tar upp betalningar, ÄTA-kostnader, rörliga-, fasta-och takpriser eller cirkapriser. Allt för att skapa en slags ordning i affärerna när man har med konsumenter på ROT-marknaden (konsumenttjänstlagen) att göra.

Anmäl dig HÄR till Byggarens kommande nyhetsbrev och tävlingar

Läsarna tycker…