Byggbranschens gemensamma retursystem för lastpallar har sedan starten bidragit till att minska mängden byggavfall med mer än 135 000 containrar, vilket motsvarar 5 miljoner kilo koldioxid. Det visar en färsk rapport. Detta innebär också stora ekonomiska besparingar för byggbranschen.
– Det är svårt att sätta en exakt siffra, men en besparing på mellan 250 och 500 miljoner kronor är inte alls orimlig, menar Kent Eriksson, Sveriges Byggindustrier och ordförande i Retursystem Byggpall.
Lägre containerkostnader och avsevärt minskad klimatbelastning är bara en del av besparingen, enligt Byggbranschens hantering av standardlastpallar – En jämförande studie av klimatmässiga och ekonomiska avtryck . Slutkunden, exempelvis en byggarbetsplats, får också högre ersättning för byggpallen jämfört med andra alternativ. Att retursystemet också räddar andra pallar från att slängas och eldas upp har inte beaktats i utredningen men det förstärker helt klart retursystemets positiva bidrag till besparingarna, både för miljön och ekonomin.
– Det finns massor av åtgärder som byggbranschen kan göra för att reducera miljöpåverkan samtidigt som man till och med sparar pengar bara genom att tänka smartare. Returpallsystemet är ett tydligt och bra exempel på detta och bör tjäna som inspiration till exempelvis materialleverantörer att vilja leverera byggpallar med en klimatmässigt bättre lösning, menar Magnus Blinge, expert på miljöutredningar och speciellt då med inriktning mot miljö i kombination med logistik.
Här listar Bygpall tre anledningar till att Retursystem Byggpall är klimatsmartare än andra pallalternativ, till exempel begagnad EUR-pall som inte är kvalitetskontrollerad (B-pall) och engångspall. 1) När en byggpall återanvänds uppgår koldioxidutsläppen bara till 28 % jämfört med om en pall i EUR-formatet slängs, beräknat på en pallrutt. När en ny pall tillverkas står de 78 spikarna i pallen för den största andelen av koldioxidutsläppen. Stål är hållbart men inte klimatsmart. 2) Ett enkelt och fungerande retursystem bidrar till att färre pallar slängs. Den höga ersättningen på 50 kr, även för trasiga byggpallar, ger ett starkt ekonomiskt incitament att returnera tompallar. 3) Smarta returtransporter i retursystemet är klart bättre än att transportera pallar i en container. Det får inte plats många.
Koldioxidutsläppen har beräknats för de tre jämförda palltyperna, samtliga i formatet 800 x 1200 mm, och dess hantering. Resultaten i rapporten avser en pallrutt inom byggbranschen vilket utgör transporten från pallaktör till materialleverantör, vidare till en byggarbetsplats och slutligen transporten till förbränning alternativt i retur till pallaktören eller till aktuell materialleverantör. Då en viss mängd av pallen, hela eller delar av pallen, går till förbränning beaktas också påfyllnaden av nya pallar. Det innebär att nytillverkning av pallar, från skog till ny pall, också tagits med i beräkningarna.