Jag var härom veckan på ett ställe för att hålla mitt sedvanliga seminarium ”handslag för byggare”. Under det seminariet tar
jag upp vikten av att skriva avtal, jag tar upp betalningar, ÄTA-kostnader, rörliga-, fasta-och takpriser eller cirkapriser. Allt för att skapa en slags ordning i affärerna när man har med konsumenter på ROT-marknaden (konsumenttjänstlagen) att göra.
Jag har talat om det förr i den här spalten och jag kommer nog att få ta upp det flera gånger. Det skrivs alldeles för få avtal inom bygghantverket! Jag uppskattar att bygghantverkarnas del i ROTmarknaden är en miljon uppdrag/år. För de uppdragen uppskattar jag att skrivna avtal inte ens finns för hälften.
På seminariet frågade jag hur många som alltid skriver avtal på uppdrag över trehundra tusen kronor. Bara 10 av 90 bygghantverkare räckte upp handen. Jag har läst en hel del enkätundersökningar gjorda både hos konsumenter och hos bygghantverkarna och allt pekar på att det råder en stor brist på skrivna avtal. När så är fallet landar det istället i lagen och i detta fall har vi en tvingande konsumenttjänstlag (KtjL) som stenhårt reglerar affärsförhållandet mellan konsumenten och bygghantverkaren.
Fyra viktiga områden är direkt inskrivna i lagen § 51 (KtjL) 1) arbetets omfattning, 2) priset eller grunderna för hur priset har bestäms, 3) tiden för betalning och 4) tiden för arbetets avslutande. Lagen menar att om det inte finns något skriftligt avtal mellan parterna skall man gå på vad konsumenten påstår har avtalats om. Påstående eller avtal, alltså. Nu fick jag ett annat dilemma i veckan som fick mig att undra om man verkligen vet vad man skall avtala om. Hur ser det ut egentligen? ROT betyder i turordning R=Renovering/reparation, O= Ombyggnad och T= Tillbyggnader. Det är populärt kallat ROT-marknaden.
Men när är ett uppdrag renovering, när är det en ombyggnad och när är det en tillbyggnad? Är det viktigt att veta skillnaden? Jag menar att det är det, det är olika lagar som styr och det är tre olika typer av avtal som gäller. Jag börjar med byte av en ytterdörr. Bygghantverkaren åker till en byggmarknad och köper dörren åt sin kund. Han åker därefter ut till kunden och sätter dit den nya. Vad är detta för ett uppdrag? I lagens mening är det en enkel ”installation”.
Tjänsten följer varan och om det skulle visa sig vara fel på själva installationen skall det reklameras efter konsumentköplagens § 16a (KKL) regler som fel i dörren. Det betyder att man inte behöver avtala mer än om konsumenten köper dörren. Tjänsten följer med dörren. Detta gäller för alla enkla byten där bygghantverkaren är med. Nyckelordet är installation.
Om vi kommer in på ombyggnader kan det istället heta ”monteringar”. Skillnaden ligger i att om varorna tillsammans med tjänsten betyder att man på något sätt ändrar i konstruktionen i huset, eller att åtgärden påverkar taxeringsvärdet, krävs det tillstånd, certifieringar eller godkännanden. Då är det monteringar ni gör och då är själva tjänsten/arbetet av betydligt
större betydelse än för installationer. Då skall ni utföra tjänsten fackmässigt, ta tillvara konsumentens intressen, samråda och t.o.m avråda kunden. (KtjL §§ 4 och 6). Ni tar då på er att inte bara utföra en del tjänster, ni förväntas dessutom vara konsumentens rådgivare och byggkonsult. Nu finns det behov att teckna ett annat avtal och det finns standardiserat i Hantverkarformuläret 14 och de allmänna bestämmelser som följer det avtalet Skillnaden mellan O:et och T:et där T:et står för tillbyggnader är inte så hårfin.
Gränsen för tillbyggnader är när det krävs bygglov eller andra särskilda tillstånd enligt plan- och bygglagen (PBL). Vid tillbyggnader krävs vanligtvis sådant bygglov. Tillbyggnaden ändrar inte bara taxeringsvärdet. När PBL kommer in i bilden är det s.k. entreprenader och då är det hela entreprenadlagstiftningen som tillkommer på den tjänstelag som också gäller (KtjL). Även för entreprenader/tillbyggnader till en konsument kan man få ROT-avdrag. Men inte nybyggnader. Samma avtal kan gälla för både nybyggnader och tillbyggnader åt en konsument som fått bygglov. Avtalet är ABS 09 med ett formulär och
allmänna bestämmelser. Vid entreprenader skall man inte bara bygga fackmässigt och ta tillvara konsumentens intressen. Man skall då också svara upp till samhällets (statens, bankernas, försäkringsbolagens) intressen för att husen byggs som de skall byggas och leverera in de uppgifter som krävs för att entreprenaden skall kunna avslutas vid en slutbesiktning.
Som ni ser är det ganska välordnat både vad gäller avtal och vad gäller organisationen inom bygghantverkarsektorn.
Skall vi tillsammans lova att bygghantverkarna i Sverige hänger med och blir bättre på både avtal och affärsmannaskapet när det gäller ”installationer (R) – monteringar (O) – entreprenader (T)?