”Slarvigt monterade golvbrunnar kostar villaägarna hundratals miljoner”. Så lyder pressmeddelandet från försäkringsbolaget Folksam som än en gång kastar en skugga över en hel yrkeskår.
– Jag kan inte säga att vi är dåliga men det gäller att vara väldigt noggrann och samarbeta med rörmokarna, menar Patrik Dahlkvist, med egen byggfirma i Bromma.
En forskningsrapport från Folksam och det tekniska forskningsinstitutet Sintef slår fast att ”Hantverkare som fuskar och slarvar i badrum och tvättstugor ger landets villaägare vattenskador för hundratals miljoner kronor. I pressmeddelandet citeras Robert Öhrner, byggskadespecialist på Folksam.
– Rapporten bekräftar det vi anade. Men byggbranschens intresse för att åtgärda problemet är svalt då den tjänar grova pengar på att allt förblir som förut. Eftersom vi engagerar oss i det som är viktigt för våra kunder bör folk få veta hur det ligger till.
När jag frågar Robert Öhrner om han inte genom sådana uttalanden pekar ut en hel yrkeskår – byggarna- svarar han följande:
– Jag åekar inte ut byggarna som grupp. Många gör det väldigt bra men det finns sådana som gör det väldigt bra.
Robert Öhrner varnar de byggare som inte låter rörmokare montera brunn och monteringsplatta utan tar hand om hela jobbet själva.
– Då tar byggaren över hela ansvaret och får ta smällen, säger han.
Folksam gör varje år cirka 40 000 förebyggande besiktningar av villor. I badrum och tvättstugor får nästan var fjärde golvbrunn anmärkningar, drygt 9 000 per år. Vattenskador som relateras till golvbrunnar kostar villaägarna hundratals miljoner kronor per år. Endast för Folksams kunder handlar det om skadekostnader för 100 miljoner kronor. Men när Folksam och Sintef har stresstestat golvbrunnar under en stor variation av belastning har man ändå gått bet på att framkalla vattenskador.
Byggfusk
– Slutsatsen kan bara landa i att byggfusk och slarv ligger bakom vattenskadorna, säger Robert Öhrner.
Därmed ställs åter landets hantverkare i skamvrån. Och det är inte de autoriserade plattsättarna eller rörmokarna som hängs ut. Nej, det är bygghantverkarna som får skulden. De anses slarva eller vara okunniga.
– I en så kvalitetskritisk installation som en golvbrunn känns det motsägelsefullt att anlita Fru Persson eller någon annan utan kunskap, säger Magnus Jansson, vd på Byggkeramikrådet som i samarbete med Svensk våtrumskontroll Folksam just nu driver ett pilotprojekt kring delreparationer.
Magnus Jansson är rakt på sak: Inför lagstiftning om att jobbet kring golvbrunnar ska göras av auktoriserade plattsättare. Men han vet att ingen politiker går med på det. Så tills vidare driver han opinion i stället.
– Det borde vara som med elarbeten där det krävs behörighet. Visst handlar det där om liv men fuktskador kostar samhället stora summor och påverkar även boendet.
Inget behörighetskrav
Patrik Dahlkvist med firman Patrik Dahlkvist Bygg i Bromma tycker inte att det behövs behörighetskrav. Han har inga problem med golvbrunnsarbete.
– När man väl vet hur man gör så blir det inte så bökigt men det gäller att vara noggrann.
Patrik Dahlkvist är medveten om att ”det händer mycket tokerier med brunnar” men det på enskilda individer och inte en hel yrkeskår.
– Jag kan tänka mig att det finns människor som inte vet vad de håller på med. Man måste hänga med och kunna alla nya brunnar etcetera.
En husägare med vattenskada får i snitt leva utan badrum i två månader. Men också miljön tar stryk. Bara fem procent av materialet som rivs ut ur våtutrymmet är skadat och behöver ersättas. 95 procent av materialet, till exempel kakel och klinker, är oskadat men hamnar ändå på soptippen – ett faktum som Robert Öhrner anser ligger bakom branschens ovilja att lösa problemet.
– Alla branscher tjänar pengar på att det förhåller sig så. Förlorarna är konsumenterna och miljön.
Folksams byggskadespecialister anser att floran av de kvalitetsdokument som hantverkarna ska lämna efter sig till en villaägare efter utfört arbete både är för vildvuxen och för otydlig. Dokumenten tenderar också att försvinna vid flytt.
– Lösningen är att utveckla ett besiktningsprotokoll som knyts till huset och inte till husägaren, precis på samma sätt som vi gör med våra bilar, och att vi får till fotodokumentation av brunnar och andra utsatta installationer som kopplas till protokollet, säger Robert Öhrner.