Nu har domen kommit från högsta domstolen (HD) beträffande Myresjöhus och enstegstätade väggar.
Utslaget blev väl inte helt överraskande. HD menade att ingen privatperson har anledning att förvänta sig att det i ett nyinköpt hus skall förekomma mögel och fukt, därför var det fel att Myrsjöhus byggde i det materialet. HD menade också att det spelar ingen roll om det har visat sig fukt eller mögel, utan redan risken för att en konsument kan utsättas för detta räcker.
De boende i ett villaområde hade kollektivt stämt Myrsjöhus och krävt skadestånd på grund av skador som uppkommit till följd av fel i byggnaderna. Felet som de anförde var just att de var byggda med enstegstätade väggar. En del av dem hade påvisbara skador, andra hade inte märkt några skador. Till följd av den förhöjda risken med denna typ av väggar hade alla lidit skada.
Det hade inte gått att sälja något av husen och skulle man ha gjort det skulle marknadspriset ha legat långt under det pris som de själva hade betalat. De hade att beräkna en förlust på ett ansenligt värde. HD tog inte alls ställning i skadeståndsfrågan. Alltså gjorde domstolen bara bedömningen huruvida det var ett bygg-fel eller ej att använda enstegstätade väggar.
Villaägarna fick stöd av Konsumentverket i sin processföring mot Myresjöhus, vilket talar för att domen kommer att användas för att utveckla regelverket för konsumenterna. Det är inte alls otänkbart att vi kommer att få se en utveckling av de paragrafer som finns i det för byggarna hårda regelverket. Jag tänker bland annat på 51 § i konsumenttjänstlagen (KtjL) där konsumenten kan ”påstå” vad han menar kan ha avtalats om i småhusentreprenader. En ändring som kom till år 2004.
Det går inte att säga om det var en bra eller dålig dom. Nästan alltid när ett mål tas upp i HD blir det vägledande (prejudicerande) för hur liknande situationer ska bedömas. Det innebär att det kommer att bli intressant för framtiden att se hur man inom byggindustrin tar till sig nya material och nya metoder för att vara helt säkra på att inte ens ”risken” skall finnas att det uppstår mögel och fuktproblem. Det gäller också de metoder som används inom byggindustrin för att förhindra att fukt och mögel uppstår även med traditionella material och traditionella, godkända och beprövade byggmetoder. Alla känner ju till hur det var med syllarna i de många villor som byggdes på 70-talet. Kanske får vi en helt annan syn på begreppet ”bygga torrt”.
Nu kommer nya ”kvarnar att mala”, nu gäller det vem som skall betala skadestånden och vad man betalar för. Det innebär att nu kommer lägre rätt (tingsrätt) att hantera de efterföljande frågorna. Det skall bli intressant att följa. Starten har gått.
Nu har vi åtminstone två intressanta HD domar som kommer att påverka oss för lång tid framöver. Den andra domen i HD, som jag refererar till ovan är det s.k. ”Malmöfallet” om han som byggde mot fast pris till viss del, men som byggde vidare på ÄTA (ändringar, tillägg och avdrag) mot löpande räkning). Principiellt innebar den domen ett ifrågasättande om avtalen skall hållas eller om 40 § i konsumenttjänstlagen (KtjL) om specificerad räkning, tillsammans med 36 § (KtjL) om skäligt pris skall gälla före det skrivna avtalet. (KtjL) är ju en tvingande lag och det går inte att avtala bort. Det slutliga priset, fast plus rörligt hamnade på c:a 1250000. När man gjort skälighetsbedömningen kom man fram till att det inte skulle vara värt mer än 900.000 kronor. Det var 100.000 under vad byggaren redan fått betalt för.
Nu har vi två intressanta mål, båda har varit upp i HD, som det skall bli intressant att följa utvecklingen av. Jag har själv hunnit delta i diskussioner om ”rörligt pris”. Den debatten är livlig och det är fram och tillbaka. Många menar att de lägger ett rörligt pris för att det skall bli billigare för kunden. Andra lägger ett lågt fast pris för att ta igen det på ÄTA-kostnader som de arbetar med rörligt pris med. Det finns inget entydigt och någon linje att gå på ännu. Debatten om enstegstätade väggar har bara börjat. Det känns ändå skönt för mig som förbundsjurist för Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund att man inte längre kan söka ansvar i de olika material som monteras in i väggarna, utan att det är de enstegstätade väggarna och den förhöjda risken. Men ändå kan jag på något sätt tycka att så till den grad ändra på prissättningen inom branschens, som kan bli följden av Malmöfallet är det mest påtagliga och dramatiska för er lokala och regionala byggare.
Sten Folkesson, förbundsjurist för Sveriges Bygg- & Järnhandlareförbund