Sedan 2011 är lärlingsutbildningen en permanent del av gymnasieskolan. Trots detta är det bara knappt en av sex elever på yrkesprogram som är lärlingar eller endast 4,5 procent av alla gymnasieelever – det vill säga knappt 15 000.
– Jag tror att det beror på flera saker, säger Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor. En är att det fortfarande finns många, både företag, vårdnadshavare och elever som inte känner till att lärlingsutbildningar finns.
− Även bland studie- och yrkesvägledare är kunskapen ganska låg, visar en rapport från Skolverket. Vi behöver helt enkelt göra mer för att fler ska få upp ögonen för utbildningsformen, säger Susanne Christenson.
En lärlingsutbildning är ett yrkesinriktat program där minst hälften av studierna är förlagda på en arbetsplats. Där får eleverna lära sig det senaste inom det aktuella yrket parallellt med att de går i skolan.
– När de tar sin examen är de därmed väldigt anställningsbara, de står ju redan med ena benet i arbetslivet, säger Susanne Christenson.
− Arbetsgivaren har, via en utsedd handledare, varit med och format en framtida medarbetare genom att styra vilka moment eleven ska lära sig. Branscher som bygg och anläggning, el, VVS, fordon och industriteknik är några exempel på branscher där det lämpar sig väldigt väl att ta emot lärlingar.
Olika lärlingsmodeller finns även i våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Där får lärlingarna betalt, något som de i Sverige bara får i undantagsfall. Våren 2021 hade endast 299 elever i Sverige en gymnasial lärlingsanställning.
Lärlingsutbildningar kan vara en av lösningarna för att motverka den stora och växande bristen på yrkesutbildade. Många branscher har redan idag svårt att anställa rätt kompetens och lägger därför stora summor på att själva utbilda.
År 2035 spår Svenskt näringsliv att det kommer saknas så många som 300 000 yrkesutbildade.