En byggare tog på sig entreprenaden att bygga till en fastighet på ungefär 40 kvadratmeter. Parterna kom överens om ett fast pris om 670 000 kronor. Kunden var noga med att inget fick tillkomma och att detta var vad han kunde tänka sig, han förklarade att han helt enkelt inte kunde betala mer. Redan vid första fakturan om 40 000 kronor började han ”gnälla” och frågade om han inte kunde betala allt när det var klart?
Vid ytterligare en faktura som handlade om hyra av ställningar för 3 000 kronor uppstod nya diskussioner. Byggaren började nu få lite ”dåliga vibbar” om kundens betalningsvilja. Han byggde grunden, reste stommen, gjorde utrymmet vädertätt och satte in fönster. Han skickade nu en faktura med ROT-avdrag på ett belopp om 150 000 kronor. Nu kom ”smällen”. Det hade regnat oerhört mycket med rent slagregn och då upptäckte kunden ett litet läckage i den nya delen, ett försiktigt dropp någonstans mellan byggnaderna. Hantverkaren åtgärdade felet efter bästa förmåga men läckaget var så litet att man var tvungen att invänta nästa regn för att över huvudtaget se om åtgärderna var tillräckliga. Under tiden ville byggaren ha betalt. Det fick han inte, med referens till det ”dåliga” arbetet med taket. Men han kunde inte säkert säga om det var åtgärdat eller ej. Nu sa kunden plötsligt att han inte fick komma tillbaka till platsen mer. Byggaren erbjöd sig att ta dit en särskild besiktningsman för att kontrollera felen. Då hävdade kunden att han HÄVT köpet på grund av det ”dåliga” arbetet med taket och att han höll inne med all betalning (150 000). Pengarna skulle han använda till att betala en ny entreprenör.
Jag ägnar denna krönika åt två begrepp nämligen HÄVNING och AVBESTÄLLNIG. Båda dessa kom att prövas i detta exempel. I 20 § i Konsumenttjänstlagen får en byggare åtgärda fel oavsett vad kunden säger om han erbjuder sig att göra det. Om inte kunden kan framhålla att han har ”särskilda skäl” för att inte låta honom göra det. Ett sådant särskilt skäl kan vara att han brus-tit så mycket i det fackmässiga utförandet att man har skäl att anta att han helt enkelt inte har kunskap och kompetens för klara det. Ett annat särskilt skäl kan vara att han trots flera försök inte lyckats åtgärda felet.
Det skall vara mycket starka skäl för att man skall få häva ett köp. I 21 § KtjL står det att ”om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta”. Längre ner i samma §21 står det vidare; ”Har entreprenaden utförts till en del och det finns starka skäl att anta att den inte kommer att fullföljas utan fel av väsentlig betydelse” … har konsumenten rätt att häva resten. Men vad betyder detta? Jo, att sådana uttryck som a) om syftet med tjänsten huvudsakligen är förfelat b) att det finns
starka skäl c) att den inte kommer att kunna fullföljas utan fel d) fel av väsentlig betydelse för konsumenten, är tillsammans så starka uttryck och det skall i stort sett vara fråga om lurendrejeri för få häva något.
Det är rätt ofta jag hör hur konsumenterna ”hotar” med att häva ett köp och yrka på klart överdrivna ersättningar till följd av hävningen. Personer som lider svårt av ”betalningstrots” tar ofta till hävning som förevändning. Rätt till hävning har prövats i både domstol och hos Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) och det är sällsynt att det går igenom. Vad gäller det omvända, att byggaren vill häva avtalet är det enligt KtjL mycket tveksamt om det går. Det är egentligen bara vid utebliven betalning § 46 KtjL som det skulle gå. Men om då kunden håller inne med betalningen enligt § 19 förtar den rätten byggarens rätt att häva köpet.
AVBESTÄLLNING
Avbeställning är däremot något helt annat. En konsument kan när som helst avbeställa entreprenaden utan att ange några skäl för detta( KtjL § 42). Vid avbeställning har inte byggaren rätt att fullfölja avtalet. Men han har rätt att få betalt för allt han har gjort och för alla andra kostnader han har haft för entreprenaden. Det gynnar ingen som lider av betalningstrots och därför går man då till en advokat och framhärdar hävning istället för avbeställning. I detta exempel är det just vad som har hänt. Kunden saknar all grund för hävning som har bestridits. Istället har byggaren hävdat att det är fråga om avbeställning och att han därför skall betala och inte har rätt att hålla inne med betalningen. Min kvalificerade gissning är att domstolen inte kommer att ge bifall för någon hävning p g a av det ytterst blygsamma läckage som man kunde konstatera vid tillbyggnaden innan taket ens var klart.