Den sista mars försvann möjligheten för hantverkare att rapportera om rot-avdrag på papper. Men flera hundra företagare har begärt och samtliga har fått dispens från kravet på elektronisk rapportering hos Skatteverket.
Byggaren berättade nyligen om kritiken mot kravet på elektronisk begäran om utbetalning hos Skatteverket i samband med rot-arbeten. Småföretagarnas organisation Företagarna har fått ta emot klagomål från framför allt äldre och datorovana människor som vill fortsätta arbeta men inte kan hantera det digitala förfarandet.
– Vi vill inte se någon förtidspensionering av datorovana människor i 65-70-årsåldern, dundrade Annika Fritsch, skatteexpert på Företagarna.
En liten ventil i sammanhanget är möjligheten att begära dispens från kravet på elektronisk rapportering. Det måste ske senast den 31 april och då gäller dispensen i 6 månader. Därefter finns det ingen nåd längre. Om man inte anlitar ombud som sköter om rapporteringen. Den möjligheten har lagstiftarna tänkt på.
Hur många har begärt dispens? En representant för Skatteverket uppger att fram till den 10 april hade 340 ansökningar kommit in. Beslut om dispens började fattas den 1 april. Samtliga ansökningar har hittills bifallits.
Det krävs särskilda skäl för att få dispens. Vilka kan då dessa skäl vara? Ja, viss ledning ges i propositionen till lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Det kan till exempel vara att utföraren ”befinner sig i ett uppstartsskede eller av någon annan anledning inte har tillgång till nödvändig utrustning och det inte skäligen kan krävas att utrustning anskaffas inom kort”.
Tolkningsproblem
Här finns det utrymme för tolkningsproblem som Skatteverket ställs inför.
– Vad händer om det finns en dator på kontoret som används till fakturering av någon? Det är ju en helt annan sak att fylla i Skatteverkets elektroniska ansökan och det kan kännas otryggt för en datorovan människa, menar Annika Fritsch.
En viss lättnad känner dock Annika Fritsch inför det faktum att Skatteverket har för avsikt att ta kontakt med dem som trots lagändringen lämnat in pappersansökningar efter den 1 april.
– Det tyder på en viss medvetenhet om problemet.
Under 2013 gjordes cirka 45 procent av alla begäran om utbetalningar elektroniskt. Trenden är visserligen ökande men så sent som för ett år sedan var det bara cirka hälften av utförarna som rapporterade med så kallad e-legitimation.
Redan i samband med remissförfarandet varnade flera organisationer och myndigheter för konsekvenserna av ett obligatoriskt elektroniskt förfarande. Företagarna anförde att Sverige har en hög andel äldre företagare, varav en hel del inte har gått över till elektronisk rapportering till myndigheter. Ett obligatorium, menade de, riskerar att leda till att äldre företagare väljer att lägga ned verksamheten i förtid. Näringslivets Regelnämnd ansåg att det inte har kunnat visas att nyttan överstiger kostnaderna. Tillväxtverket slog fast att förslaget begränsar valfriheten för företagen. Vidare pekades på att konsekvensutredningen saknade uppgifter om hur många företag som berörs och kostnaden att anskaffa utrustning eller anlita ombud för att kunna lämna begäran elektroniskt.