Ibland undrar jag hur man tänker som bygghantverkare med eget företag. Att många är duktiga på sitt hantverk, vare sig man är elektriker, rörmontör, byggare, snickare, målare eller något annat, är det sällan något tvivel om. Men hur är det ekonomiska, affärsmässiga tänket?
Om en hantverkare skall ha en månadslön på 40 000 i månaden måste han ta ut 54 000 ur sitt bolag för att också betala sociala avgifter och skatt. Om detta skall omsättas i debiteringsbara timmar hos hens kunder blir det lite annat sätt att räkna på. För de 40 000 vill hen ha även under sin semestermånad och då arbetar hen inte alls och kan inte fakturera sin kund. Därför räknar man enbart på den tiden man verkligen utför sitt hantverk hos kunder och kan debitera för det. Då brukar man säga att om man räknar bort all tid för semester, röda helgdagar och annat består ett år av 1680 debiterbara timmar som man kan arbeta ute hos kunderna och ta betalt för. Om hantverkaren skall ha 40 000 kronor varje månad under tolv månader i lön blir det 648 000 kronor (12 x 54000). Om jag delar 648000 med 1680 timmar, får jag en minsta timkostnad om 386 kronor exklusive moms. Ni som blev intresserade av detta måste nu också förstå att det handlar om att debitera 100 % av tillgänglig tid och det blir inget över till bil, verktyg, telefon, administration, beställningar, offerter och mycket annat. Skulle man vilja gå någon utbildning, bli sjuk, eller sakna uppdrag och kanske bara kan debitera 80 % blir det bara 1344 timmar som man debiterar och skall man ha samma lön då blir det 482 kronor per timme som man måste debitera sina kunder.
Många jag har kontakt med ligger mellan 400 och 500 kronor plus moms för sina tjänster och då blir det inte mycket över till annat, 10 – 110 kronor efter lön per timme. Det är alltså oerhört pressat att vara hantverkare inom byggbranschen idag.
För att få extra ”knorr” på ekonomin i bolaget är det därför viktigt att man verkligen debiterar alla ÄTA kostnader, säljer så mycket material som möjligt till priser på 10 – 15 % över vad bygghandeln debiterar sina konsumentkunder. Att man för de pengarna också sköter ”hämtning-transport-och lagring” för kundens räkning.
Varför tar jag upp detta, undrar ni kanske? Jo, varje år jag läser på statistiken över årets konkurser i Sverige och klagomålen hos Allmänna Reklamationsnämnden toppas de av bygghantverkarna. Jag vill mena att det handlar om det ytterst pressade ekonomiska läget för bygghantverkarna. Priset granskas kritiskt av alla köpare. Det finns tre sätt att sätta priser a) löpande räkning b) fast pris c) takpris eller cirkapris. Har man inte avtalat om fast pris eller takpris, utan om löpande räkning skall inte konsumenten betala mer än vad som är skäligt ( § 36 KtjL).
36 § KtjL I den mån inte priset följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället sam omständigheterna i övrigt.
I en rättegång i Borås tingsrätt hade jag ett ärende där parterna inte alls var överens om priset (sammanlagda summan av alla fakturor för uppdraget). Det var sista fakturan man ville reglera om det skäliga priset för allt. De andra var betalda utan protester.
Byggaren visade timkort och kunde redovisa i detalj alla inköp men vad hjälpte det när konsumenten hade låtit företrädare för kalkylprogrammet Wikells köra konsumentens uppgifter och kom fram till en överdebitering med oskäligt belopp om 30 % för hela uppdraget.
Men hur var det nu igen? Är inte Wikells program avsett att kalkylera fram fasta priser som byggarna skall kunna lämna sina kunder? Programmet säljs ju till byggarna. ”När prästen står med fötterna på vardera sidan om gödselstacken, släpper han inte taget”, som man säger. Skit in i programmet och du får skit ut. Inlagda timpriset (gängse pris) var för lågt helt enkelt.
Om nu någon tror att det här med skäligt pris enbart gäller konsumenter så måste jag berätta att det också står i 45 § Köplagen, om samma sak. Det gäller mellan näringsidkare likaväl som mellan näringsidkare och konsument.
Hur ni än gör med prissättningen, fast eller rörligt, ligger grunden i vad du tänker ta per timme. Då får både ditt bolag och du själv får stabil ekonomi.
Sten Folkesson, jurist för bygg- & bygghandlare.
Faktaruta:
• Lämna fast pris där du kan.
• Lämna fast pris på alla ÄTA- uppdrag.
• Lär dig ett kalkylprogram.
• Vårda tiden, slarva aldrig bort dyrbar tid.
• Kom ihåg att priset inte är enda konkurrensmedel.
• Kunnande-kompetens-löften-hållbarhet-ansvar, är nyckelorden att jobba för.
Distanskurser i avtalsrätt och byggekonomi finns hos www.nubit.se