Registerkontroller räcker inte längre för att upptäcka arbetskriminalitet. Oseriösa aktörer är pålästa idag, och vid en första anblick ser deras verksamhet bra ut för de som anlitar dem. Vi har talat med Miia Vuolama som är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten. Hon berättar om den nya vägledning de nu tagit fram för att hjälpa upphandlare att förebygga brottslig verksamhet på arbetsmarknaden.
– Det här är en helt färsk vägledning som koncentrerar sig på frågan direkt mot en upphandlingssituation, säger Miia. Vi har utgått ifrån våra ärenden, hur har andra har gjort, vad ser man, säger Miia Vuolama. Det finns ett myntat uttryck, fina fasader, och det är just det som de kriminella aktörerna har blivit experter på att bygga upp, fortsätter Miia.
Hur kan man då kontrollera och säkerställa att det företag man anlitar är en seriös aktör?
– Viktiga kontroller är F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter, säger Miia Vuolama. Det är viktiga kontroller främst för att skydda sig själv, så man inte blir betalningsskyldig för löner med mera. Som det är idag så ser de oseriösa aktörerna till att vara registrerade hos Skatteverket och att inte vara restförda för skulder, så man måste gå mer på djupet för att kunna se om det är något som inte stämmer, fortsätter Miia Vuolama.
Vilka oegentligheter är de mest uppenbara man skall leta efter vid en upphandling?
– Jag tycker att det är viktigt att man verkligen tittar bakom siffrorna, säger Miia. Man har ju som oseriös aktör lärt sig att den som upphandlar tittar på om man är registrerad för arbetsgivaravgifter, men man tittar inte på hur mycket som faktiskt redovisats till Skatteverket. Det är en offentlig uppgift som man kan få ut väldigt lätt, säger Miia Vuolama.
– Dessa uppgifter är ett bra första steg, att verkligen se på siffrorna. Har det över huvud taget rapporterats in några arbetsgivaravgifter? I många fall vid helsvart verksamhet finns ju inget alls rapporterat. Och de som inte kör helsvart utan svart och vitt parallellt, där bör det göras en kapacitetsberäkning, alltså en överslagsräkning, man måste fråga sig om siffrorna är rimliga, om de står i paritet till det arbete som utförts, fortsätter Miia Vuolama.
Anser du att man har varit naiv i den här frågan?
– Jag tror absolut att man har varit naiv, säger Miia Vuolama. Vi har en historik i Sverige har kunnat lita på varandra. Visst har det varit problem länge, men tidigare visste du om den svarta arbetskraften, du stod där och betalade kontanter, nu blir det svårare att upptäcka när någon gömmer sig bakom ett företag. Så ja, man har varit naiv i Sverige, man har haft låga transaktionskostnader och man har litat på varandra. Sen är det också så att man inte alltid är omedveten, men man kan välja att vara omedveten om att det handlar om svart arbete, när det ser bra ut på ytan, fortsätter Miia Vuolama.
Vad kan man göra som leverantör och entreprenör idag? Det är ju kontroller som behöver göras i så många led?
– Jag tror att det är viktigt att man investerar tid och resurser till detta, för att göra säkra affärer, säger Miia Vuolama. Man måste själv läsa på och bygga upp en kunskap, alternativt att man anlitar någon annan som gör utomstående kontroller. Man måste helt enkelt bestämma sig, ska vi själva utföra kontroller eller ska vi överlåta kontrollen till någon annan. Och med det menar jag inte att vi ska be leverantören att kontrollera, det fungerar inte, det vet vi. Det krävs en utomstående kontroll, fortsätter Miia Vuolama.
Att inte göra rigorösa bakgrundskontroller kan alltså bli väldigt kostsamt?
- Det kan kosta väldigt mycket, och inom bygg har man ju entreprenörsansvaret också så du kan ju bli ansvarig för lönerna, säger Miia Vuolama..
Finns det egentligen något skydd för entreprenörer och leverantörer i dessa fall?
– Det är en pikulär juridisk frågeställning, säger Miia. Det är ju huvudentreprenörens ansvar, och där är utlänningslagen, lagstiftaren tydlig, att den som anlitar andra företag har ett stort ansvar och ska ta hänsyn till de som arbetar. När vi pratar specifikt om byggbranschen så vet ju oftast de som arbetar där att det är just svart arbete. De är ändå hyfsat nöjda då de har det bättre här i Sverige än på sin hemmamarknad. De arbetar under andra premisser, de arbetar nattetid och så vidare, men de accepterar det, då det ändå är bättre än där de kom ifrån, fortsätter Miia Vuolama.
Var kan man vända sig för att få hjälp?
– De finns företag som är specialiserade på detta. Bästa sättet är att ta referenser för att hitta det företag man vill anlita och det man känner att man kan lita på, vi kan inte ge några rekommendationer där, säger Miia Vuolama.
Hur görs kontrollerna?
– Man måste utföra riskbaserade kontroller, fråga sig var riskerna finns, säger Miia Vuolama. Vi ser ju att i de flesta fall är det inte svensk arbetskraft som exploateras, utan det är utländsk arbetskraft. Man måste hitta skärpunkterna. Kanske har man inte rätt att vistas eller arbeta i Sverige, eller kanske får man mindre betalt än vad avtalen säger. Men det här är klurigt då vi ju är enormt beroende av utländsk arbetskraft. Byggsverige skulle stanna utan den, fortsätter Miia.
Hur bra är vi idag på att göra dessa kontroller?
– Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar på området, säger Miia Vuolama.
Vi måste komma ihåg att i Sverige gäller den svenska modellen, det är ingen myndighet som är ansvarig för löner. Till exempel när Skatteverket gör kontroller huruvida man har betalat in arbetsgivaravgift och källskatt, kan de bara titta på beloppet som faktiskt betalats ut, inte vad som borde ha betalats ut utifrån kollektivavtal, fortsätter Miia Vuolama.
Hur stort ansvar har de offentliga upphandlarna?
– Alla offentliga upphandlare ett stort ansvar. De är ålagda göra en så kallad behövlighetsbedömning för avtal, säger Miia Vuolama. Det ska kontrollera om det finns det risk för oskäligt låga löner eller människoexploatering. De måste använda sig av kollektivavtalsliknande villkor, lön, semester med mera, och även följa upp kontrollerna för att säkerställa att det inte förekommer svart arbetskraft. Det vet vi att det sker i alldeles för låg utsträckning. I många fall när dessa villkor meddelas så följs de ändå aldrig upp, fortsätter Miia Vuolama.
Vad skulle du säga är den största utmaningen just nu för leverantörer och entreprenörer?
– Jag tror att den största utmaningen är att kunna hitta tiden, att prioritera kontroller, att se att de faktiskt är en nödvändig del i ens verksamhet, säger Miia. Ett större bolag kan ju ha en central enhet för enbart detta, och som kan ta fram ordentliga rutiner för dessa kontroller. Det kan vara svårare för små företag som inte har samma resurser. Oavsett resurser så står ju tyvärr alla inom branschen inför samma utmaningar, säger Miia Vuolama.
Hur ser framtiden ut, vad kan man göra åt det här?
– Om man vill vända den utvecklingen som vi ser behöver alla göra sin del. Vi myndigheter, arbetsmarknadens parter, offentliga och privata upphandlare samt de som anlitar leverantörer och godkänner underleverantörer. Vi myndigheter kommer ju oftast in när brottet redan har begåtts, det är viktigt att de som har möjlighet stoppar de oseriösa aktörerna i tid, avslutar Miia Vuolama.
Jessica Forsberg