Byggföretagaren Mattias Andersson (bilden) i Kristinehamn vill ha behörighetskrav på hantverkare som arbetar med våtrum och tätskikt.
– Det borde ställas samma krav som vid elektriskt arbete, menar Mattias Andersson som själv har våtrumsbehörighet sedan många år. Elinstallationsarbeten som utförs av någon som saknar behörighet och som inte heller sker under överinseende av en elinstallatör är inte tillåtet utan straffbart. Detta avhåller givetvis de flesta hantverkare att ge sig på elarbeten.
Konsekvenserna av bristande våtrumsarbeten är förstås inte lika allvarliga eftersom ingen riskerar att skadas eller dö. Däremot kan de materiella kostnaderna bli stora. Detta får försäkringsbolagen ständigt erfara.
Frivillig behörighet
Behörigheten vid våtrumsarbeten är frivillig för byggföretagen och hanteras av Byggkeramikrådet, BKR, som bland annat kräver att minst en våtrumsansvarig arbetsledare har godkänts iByggkeramikrådets kurs 1, teoretisk tätskiktskurs samt kurs 2, entreprenadjuridik och byggkeramiska grundkunskaper.
Personal som utför tätskiktsarbeten enligt branschreglerna ska ha genomgått Byggkeramikrådets kurs 1, teoretisk tätskiktskurs med godkänt prov samt kurs 3, praktisk tillämpning av godkända konstruktioner.
Kurserna kostar pengar och företagen drabbas av årliga avgifter. Det är dock inte något som Mattias Andersson anser bör hindra hantverkare från att skaffa behörigheten.
– Tyvärr låter många företag obehöriga snickare utföra våtrumsarbeten och tätskiktsjobb. En del tycker att det är för dyrt att gå kurserna men det handlar bara om några tusenlappar om året och det är det värt.
Erbjuder alla typer av jobb
Mattias Andersson är inte rädd för att sticka ut hakan i dessa frågor och argumenterar gärna bland kolleger i en Facebook-grupp för snickare. Till vardags driver han byggfirman Byggalliansen i Kristinehamn AB tillsammans med sin bror och en barndomskamrat med benäget bistånd från fadern som är rörmokare. De har sedan 20 år tillbaka kunnat erbjuda nästan alla discipliner vid våtrumsarbeten i och med att de har haft behörigheten och egentligen vara behövt anlita elektriker. Därför blir jobben snabbt utförda.
– Det är en jättefördel för kunden. Vi behöver inte vänta på underentreprenörerna utan är färdiga med ett badrum på max till tre veckor.
Mattias Andersson har sett många dåliga jobb i badrummet.
– En plats fick vi lämna när en snickare varit där för det gick inte att återställa, berättar han.
Han ser alltjämt brister som branschen upptäckte redan på 90-talet. Det kan till exempel handla om att lägga dubbla golvspånskivor och orsaka skarvar och brott när man lägger flytspacklet vid brunnen.
Undermåligt material
Ett annat problem är att kakel och klinkers ofta är undermåligt när det väljs av kund. Med risk för ett dåligt utförande ställer Mattias och hans kolleger in sådana jobb.
– Vi kräver att de köper materialet hos handlare som vi rekommenderar, säger Mattias Andersson.
Mattias Andersson hoppas på uppsträckning i branschen och att det införs krav på behörighet vid våtrumsarbeten och jobb med tätskikt. Han tänker i alla fall inte hålla tyst med sina krav.