Jag tror att inget land har högre krav på kvaliteter, normer och regler för byggande av hus än i Sverige. Det är vad jag tror, jag vet inte säkert. Kontrollen är rigorös genom besiktningar och krav på certifieringar och egenkontroller. Det är inget fel i det, så skall det vara när man tänker på att fastigheter skall åsättas taxeringsvärden, försäkringsvärden och pantvärden som stiger för varje år. En villa som man kunde köpa för en miljon kronor för tio år sedan är i vissa delar av landet uppe i ett marknadsvärde som är tre gånger högre.
Ändå frågar jag mig som jurist, håller vi kvaliteten på byggandet i Sverige? Det har sagts mig att tjugotusen har drabbats av en-stegs-tätade väggar. Ett problem som uppstått genom ny byggmetod som innebar felaktig användning av befintligt beprövat byggmaterial. I Danmark har lika många drabbats av en våtrumsskiva som använts för våtutrymmen. Vi har drabbats av samma skiva i Sverige också men inte alls i den utsträckningen som i Danmark. Fukt och tillväxtproblem hör man om nära nog dagligen i nybyggda hus. Vi har problem med importerade virkesprodukter av träslag som inte alls är testade för vårt klimat och därför uppträder på ett sätt som inte alls kan godkännas med de toleranser och regler som byggandet i Sverige medger. Boverket arbetar för högtryck för att säkra byggmaterial med CE märkningar och annat. För svenskt virke ändras reglerna och standarderna efter EU och man känner inte igen något av det man lärde sig om träsortering för några år sedan.
Alla känner vi vill till vad ”råspont” är för något och vad och när man använder det i byggen. Rå spont är nog den mest använda träsorteringen. Helt plötsligt har det poppat det upp problem med rå spont och råspontluckor. Problemet är bakteriell påväxt i form av svart-prick mögel. I begynnelsen av min karriär som förbundsjurist för Byggmaterialhandlarna hörde jag knappast talas om reklamationer på rå spont eller annat svenskt förädlat trämaterial alls. Kvaliteten på svenskt trä, var som svenskt stål det bästa vi kunde erbjuda.
Många bygghantverkare har vänt sig till mig och fått konsultationer om hur man skall hantera ovanstående problem med bl.a. rå spont.
Så här skrev jag i vår egen branschtidning Järn Bygg Färg när jag konfronterades med problemet med rå spont för något år sedan och det gäller för er byggare och snickare i högsta grad. Gammal kunskap och kompetens gäller inte längre.
”Eftersom rå spont och påväxt fortfarande är lika vanlig reklamation som tidigare, ger jag er nu följande information som jag fick vid senaste reklamationstillfället. Jag citerar svaret från sakkunnig:
”Råspont eller som det numera heter underlagsspont är ingen panelprodukt som ska vara synlig som yta. Produkten tillverkas av sidobräder som innehåller mer glukos och gör att de är inte lämpliga att måla på. Om produkten ska vara synlig som t ex i takfot och gavelutsprång så gäller att kvaliteten ska vara G4-2 och sågad fram ur en torrkluven centrumvara.
Jag likställer takfoten och gavelutsprånget precis som en panel på fasaden som säljs i G4-2 kvalitet.
Ska man ha ett synligt tak i carporten då ska bygg- och trävaruhandeln rekommendera en finsågad spontad ytterpanelbräda som är ämnad för synligt bruk.
Detta är en sak som vi utbildar bygg- och trävaruhandlarna när vi genomför Certifierad Träexpertutbildning”.
Det är något jag inte har riktigt kläm på i denna förklaring. 1) är det inte samma ”råspont” som vi använt i så många år som jag varit förbundsjurist även om den nu kallas för ”underlagsspont”? 2) är inte råspont/underlagsspont användbart under takutsprång längre? 3) Om jag nu använder G4-2 panel istället, hur mycket dyrare blir det?
Jag har inte gått utbildningen Certifierad Träexpert, det medges. Jag kan inte säga att jag kan det här. Men jag tar fortfarande frekvent emot klagomål på påväxt på råspont. Däremot håller fortfarande min tes om att det skall målas eller behandlas så fort som det bara går. Blottar man det under tak skall gavlarna var helt täckta för den fuktighet som finns i luften utanför. Har man gjort det så finns det inte heller några reklamationer om påväxt. Min egen carport håller fortfarande och jag tror att det hette råspont och inte underlagsspont på den tiden.
Detta är något som är noga utstuderat inte bara bland bygghandlare, utan också bland byggare. Det är så här man skall hantera råspont oavsett om det heter underlagsspont eller råspont. Jag dristade mig att fråga på någon bygghandel och några kunder där om de visste vad ”underlagsspont” var för något. Nu var det inte tillräckligt för att göra anspråk på någon akademisk empirisk undersökning. Men att underlagsspont var det samma som råspont var det få som visste bland byggarna. Det kallades kort och gott ”råspont” och man hade mycket klart för sig när man skulle använda detta och hur man skulle använda det.
Är ni bygghantverkare och eller snickare måste ni skaffa er mer kunskaper om trä och virke för att nå framgång med reklamationer i framtiden. Varför inte gå Certifierad träexpert, hör med er bygghandlare.