Sedan 2011 är lärlingsutbildningen en permanent del av gymnasieskolan. Trots detta är det bara knappt en av sex elever på yrkesprogram som är lärlingar. Och totalt bara 4,5 procent av alla gymnasieelever – det vill säga knappt 15 000.
– Jag tror att det beror på flera saker. En är att det fortfarande finns många, både företag, vårdnadshavare och elever som inte känner till att lärlingsutbildningar finns. Även bland studie- och yrkesvägledare är kunskapen ganska låg visar en rapport från Skolverket. Vi behöver helt enkelt göra mer för att fler ska få upp ögonen för utbildningsformen, säger Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor.
Skräddarsy framtida medarbetare
En lärlingsutbildning är ett yrkesinriktat program där minst hälften av studierna är förlagda på en arbetsplats. Där får eleverna lära sig det senaste inom det aktuella yrket parallellt med att de går i skolan.
– När de tar sin examen är de därmed väldigt anställningsbara, de står ju redan med ena benet i arbetslivet. Arbetsgivaren har, via en utsedd handledare, varit med och format en framtida medarbetare genom att styra vilka moment eleven ska lära sig, säger Susanne Christenson.
– Branscher som bygg och anläggning, el, VVS, fordon och industriteknik är några exempel på branscher där det lämpar sig väldigt väl att ta emot lärlingar, säger hon.
Olika lärlingsmodeller finns även i våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Där får lärlingarna betalt, något som de i Sverige bara får i undantagsfall. Våren 2021 hade endast 299 elever i Sverige en gymnasial lärlingsanställning.
– Här tror jag att vi kan göra betydligt mer! Det finns en del knutar att lösa upp, exempelvis anser en del arbetsgivare att de inte får ut tillräckligt mycket för den kostnad det trots allt innebär för dem. Jag tycker att man behöver se över ersättningsnivån till arbetsgivarna, kanske behövs det också mer kunskap om vilka möjligheter som finns, säger Susanne Christenson.
Stor brist på yrkesutbildade
Lärlingsutbildningar kan vara en av lösningarna för att motverka den stora och växande bristen på yrkesutbildade. Många branscher har redan idag svårt att anställa rätt kompetens och lägger därför stora summor på att själva utbilda.
År 2035 spår Svenskt näringsliv att det kommer saknas så många som 300 000 yrkesutbildade.
– Flera branschorganisationer är positiva till lärlingsutbildningar eftersom de ser att de kan bidra till att lösa deras rekryteringsbehov. Jag tror att det finns en väldigt stor potential i den här modellen, där skola och arbetsgivare jobbar tillsammans för att säkerställa att branschen förses med rätt och eftertraktad kompetens, säger Susanne Christenson.
– Lärlingsutbildningar är bra, både för Sverige som land och för enskilda individer, slår hon fast.