Efter domen i Högsta domstolen i dag om att Myresjöhus var vårdslöst när det gäller de enstegstätade fasaderna på 34 småhus i Svedala har nu byggare anledning att känna sig nervösa.
– De måste ordentligt utreda varje nytt material de använder, säger Peter Savin, advokat och ombud för Myresjöhus.
HD har i en tidigare dom slagit fast att enstegstätade fasader har sådana brister att det utgör fel i entreprenaden. Tisdagens dom handlade om vårdslösheten och i den slås fast att entreprenören – trots att metoden med enstegstätade fasader i och för sig inte avvek från branschpraxis – ska anses ha handlat vårdslöst genom att inte ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes.
Bakgrunden till tvisten är att ett antal fastighetsägare hade stämt entreprenören Myresjöhus med krav på ersättning för byte av ytterväggar med enstegstätade fasader i småhus som byggdes 1999–2003 i Erlandsdal i Svedala kommun. Till skillnad från tvåstegstätade innebär enstegstätade fasader att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre fasadskiktet som kan ta hand om inträngande regnvatten. Konstruktionen, som kan medföra omfattande skador, var mycket vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till bristerna avslöjades år 2007.
Kan överta ersättningen
Dessutom anser HD att inget hindrar dem som tagit över fastigheterna från tidigare ägare att också överta rätten till ersättning.
Myresjöhus och andra hustillverkare och i förlängningen försäkringsbolag riskerar nu att få betala miljarder till drabbade över hela landet. Det talas bland annat om att 20 000-30 000 småhus byggts med den aktuella metoden.
Men det stannar inte där. HD:s dom är så generell att den skulle troligen kan åberopas i andra situationer där andra metoder och material i efterhand visat sig bristfälliga. HD för ett resonemang om hur långt skyldigheten att utreda material sträcker sig och menar att det får avgöras utifrån de aktuella omständigheterna. I detta fall kanske inte en utredning av Myresjöhus skulle avslöjat problemen med konstruktionen. Men HD betonar att Myresjöhus inte ens gjorde något försök alls att utreda frågan. Det ska då, menar HD, gå utöver hustillverkaren och inte husköparen.
Men advokat Peter Savin som företrädde Myresjöhus är mycket kritisk till domen.
– Den går ju mycket längre än konsumentlagstiftningen som talar om fackmässighet. I detta fall var metoden typgodkänd och det räckte inte. Det är huvudlöst av HD.
Och Peter Savin tror att det kan få stora konsekvenser för landets byggföretag, inte minst de mindre firmorna.
– Alla som nu ska använda ett nytt material måste utreda det ordentligt men hur ska små företag ha resurser till det?
Peter Savin kan inte låta bli att undra hur det hade gått i HD om det varit ett mindre företag som ställts till svars.
– Stora företag klarar väl sig men tänk om det hade varit ett litet 15-personersföretag, hade HD då vågat döma så här?
Järn Bygg Färg och Byggaren kan nu också avslöja att Myresjöhus ända sedan frågan blev föremål för rättslig prövning har fört diskussioner med såväl sina putsentreprenörer som leverantören av putsmaterialet Finja om ansvarsfördelningen.
– Det har varit svåra diskussioner, berättar en källa i husföretaget.
I domen från HD pekas också leverantören ut som en del av härvan.
HD skriver: ”Inför uppförandet av husen i Erlandsdal åren 1999–2003 hade metoden också anvisats av leverantören, och i visst hänseende som inte kan anses ha någon avgörande betydelse i målet var konstruktionen typgodkänd”.
Oklarheter kring ansvaret
Det finns oklarheter när det gäller ansvaret. Vår källa menar att produkterna som användes vid arbetet med de enstegstätade fasaderna i och för sig kan vara korrekta och även anvisningarna om hur materialet ska appliceras. Men frågan är om det krävs för mycket av entreprenörerna.
– Det finns inga säkerhetsmarginaler i detta och alla klarar inte det, menar vår källa.
Hur ska ni nu gå vidare med entreprenörer och leverantörer?
– Vi kommer att träffa dem men de försöker slingra sig för att komma undan. Det kommer att bli mycket bevisfrågor kring detta, säger uppgiftslämnaren.
Ett problem är dock preskriptionen. Det här går så långt tillbaka att det torde vara för sent att väcka en regresstalan.