Vem tar ”smällen”? Det var den stora frågan när C 24 i Gävle anordnade en hearing om hur, vad och hur mycket man som byggare kunde göra och vara säker på att få betalt.
Jag var inbjuden för att svara på det rent juridiska, Länsförsäkringar för att göra utlåtande om hur mycket försäkringen tar. Frågorna var många.
Dagen efter fick jag flera samtal av oroliga byggare. Jag har full förståelse för det. 60 platser blev bokade på någon timme, då förstår ni säkert vilken omfattning som översvämningen i Gävle i somras hade och vilket engagemang det fanns bland närvarande byggare.
Jag har erfarenhet från flera översvämningar och visste på förhand att, det här är inte helt enkelt, speciellt inte när det gäller översvämningar i ombyggda källare. Ombyggda till gillestugor och annan trivselaktivitet, t.o.m. extra sovrum eller annan boendeform inredd källare.
Generellt är det tre betalande parter vid sådana översvämningar som i Gävle;
- Försäkringsbolaget
- Villaägaren
- Kommunen
Försäkringsbolaget betalar för allt som är vattenskadat. Det är grundregeln men det finns också många ”men”. Låt oss säga att en vägg bara är skadat 50 – 60 cm upp på väggen, vem skall då betala för resten av väggen? Låt oss säga att väggen också är rest och monterad av villaägaren själv och den är inte alls godkänd eller fackmässigt utförd. Hur blir det då?
Betalar försäkringen ut ersättning till direkta förbättringar? Tänk nästa scenario, villaägaren hade inte alls isolerat väggen utvändigt under mark och inte heller dränerat ordentligt. Som ni säkert förstår är det en djungel man ger sin in i.
Villaägare och försäkringsbolag
Alltså står det huvudsakligen mellan försäkringsbolagen och villaägaren om vem som skall betala för vad.
Kommunen behöver man inte orda för mycket om. Det handlar enbart om kommunens vattenledningar är dimensionerade efter vad man lovar och vad kommunen ansvarar för. Översvämningar kommer vi att få vänja oss vid. Många miljökatastrofer skapar vi själva genom vår oförsiktiga konsumtion av miljön.
Både byggarna och villaägarna ser naturligtvis möjligheter varje gång situationen uppstår. Men vid sådana miljökatastrofer som i Gävle, där försäkringsbolaget fick över 2000 ärenden på en eller ett par dagar, är det alltid svårare.
Vid tidigare översvämningskatastrofer jag varit med har det slutat i betalningskaos. Vattenskadorna har snabbt blivit åtgärdade. Men det man utlovats av försäkringsbolaget har många gånger inte alls stämt och chansande villaägare svär ve och förbannelser över sina andelar av betalningen. Många gånger sitter byggaren i kläm dem.
Jag vill därför lämna följande rekommendationer:
- Börja med att ”begränsa” skadan. Det är viktigt.
- Därefter ser man till att anmäla skadan så att man får registrerat en skadeanmälen.
- Gör därefter en noggrann besiktning med all tänkbar dokumentation (bilder, protokoll, materialspecifikationer, och en uppskattning var fukt och vattnet kom ifrån).
- Gå igenom besiktningen med skaderegleraren på försäkringsbolaget.
- Skriv två avtal (Hantverkformuläret 17) dels, för det som försäkringsbolaget ersätter och dels, ett för det som villaägaren själv skall betala.
- Arbetar med fasta priser eller s.k. ungefärliga priser som får överskridas med maximalt 15 %. (KtjL) § 36.
- Undvik om möjligt rörlig prissättning, även om det kan vara svårt att se hela omfattningen om det kan antas finns mång dolda fel. Skriv istället i avtalet att oväntade kostnader kan förekomma som ÄTA-kostnader.
Ibland får villaägaren en kontantersättning. Vid de tillfällen räcker det med att skriva ett avtal (Hantverkarformuläret 17).
”Handslaget” med muntliga avtal gäller alltså inte. Skriv både offerter och avtal innan ni kör igång. ROT avdrag får man inte för försäkringspengar oavsett och man fått kontantersättning eller ej.
Sten Folkesson,
Affärs- och entreprenadjurist.