Det föreligger närmast en total avsaknad av skrivna avtal inom bygghantverkssektorn, vilket ger upphov till många tvister om betalning. Fler och fler tvister innebär att byggaren tappar pengar, antingen i förlorade processer eller för att man tvingas göra upp om goodwill-lösningar för att få ett slut på processen. Små och medelstora byggföretag toppar också konkursstatistiken varje år. Flera av dessa konkurser hade kunnat undvikas genom skrivna avtal.
När jag åker omkring med Handslaget (ett 4-timmars seminarium) och träffar bygghantverkare brukar jag säga ”räck upp en hand ni som alltid skriver avtal på uppdrag över etthundratusen kronor”! Det resulterar normalt i att kanske fem händer av hundra räcks upp. Inte många fler räcker heller upp handen när jag frågar om uppdrag över femhundratusen. Som jurist har man svårt att förstå hur någon vill genomföra ett uppdrag på en halv miljon kronor utan skriftligt avtal. Det har blivit uppmärksammat och medfört att olika organisationer tagit fram så kallade standarformulär som ska underlätta avtalsskrivandet.
Lagstiftningen är skriven så att parterna förutses skriva avtal med varandra (Konsumenttjänstlagen § 51). Fyra delar skall finnas med i ett skriftligt avtal annars går man på vad konsumenten ”påstår”. Dessa fyra delar är: 1) omfattningen av uppdraget 2) priset eller grunderna för hur priset bestäms, 3) tiden för betalning (betalningsplan) och 4) tiden för arbetets avslutande. Kom ihåg dessa fyra områden, de ska finnas med i avtalet. Lämnar ni en offert (anbud), ska dessa fyra delar även finnas med i offerten om den ska vara giltig när kunden accepterar (accepten). Det är grunden för avtal med konsument på ROT-marknaden.
ROT står för renoveringar, ombyggnader och tillbyggnader. Det är tre helt olika uppdrag för en byggare. Enklast är renoveringar, det är uppdrag som inte påverkar vare sig konstruktioner eller taxeringsvärdet och de kräver normalt inga tillstånd som till exempel bygglov. Renoveringar kan till och med handla om IKEA-liknande monteringar/installationer, som byte av toastolar, inredningar, dörrar, golv med mera. För sådant behövs inga avancerade avtal alls. Enklast är att lämna en offert och be kunden att skriftligt acceptera offerten. När det är gjort så har ni ett avtal.
När det gäller ombyggnader är uppdraget lite mer omfattande. Det kan innebära att ni ändrar i konstruktioner, taxeringsvärdet kan påverkas och det kan behövas tillstånd. Då kallas det för ombyggnader.
Om ett uppdrag handlar både om renoveringar och ombyggnader skall man avtala om ombyggnader. Det standardavtal som jag föredrar är Hantverkarformuläret 14 med de allmänna bestämmelser som finns med. Detta avtal är helt anpassat till konsumenttjänstlagen (KtjL) och fångar upp de krav som lagen ställer på byggaren.
Om någon måste få bygglov för att genomföra ett uppdrag handlar det om T:et i ROT. T står för tillbyggnader men gäller egentligenför entreprenader. Då skall man inte bara följa konsumenttjänstlagen (KtjL), utan här handlar det också om Plan och Bygglagen och inte minst Arbetsmiljölagen med mera. Det är alltså en mycket bredare lagstiftning som gäller vid entreprenader. Det avtalet som då gäller heter ABS 09 med formulär och allmänna bestämmelser.
Både ABS 09 och Hantverkarformuläret 14 kan ni fylla i och skriva ut om ni laddar hem dem från Konsumentverkets hemsida. När det gäller alla tillägg (ÄTA) skall dessa avtalas om för att vara gällande. Här är det bara er egen fantasi som säger stopp.
Jag har lärt byggare att göra något av följande: a) hämta en anteckningsbok till var och en på bygget och be dem skriva ner alla ändringar och tillägg och be kunden att sätta sin signatur, b) skriva in ändringarna i byggdagboken och be kunden att signera direkt i boken, c) ta upp tilläggen/ändringarna på byggmöten och ge kunden ett protokoll för godkännande, d) maila ordererkännande och begära ett godkännande.
Jag har till och med avtalat via SMS. Skriftligt är allt som går att läsa och spara.