Inom byggmaterialhandeln talar vi mycket om ABM 07 som är ett standardavtal som reglerar våra mellanhavanden när vi köper och säljer varor till varandra på byggmarknaden. Många blir helt förundrade om hur det fungerar när vi säger att ABM 07 används i 90 procentav fallen när vi köper varor men bara till 10 procent närde säljs vidare. Av byggmaterialhandlarnas omsättning går 30 % till konsumenter, 33 % till lokala eller regionala bygghantverkare och 10 % till riksbyggare eller lite större byggföretag som inte säljer tjänster till konsumenter. Branschförbundet Byggindustrierna, som ansluter de lite större byggarna, och förhandlar fram de standardiserade entreprenadavtalen som populärt kallas AB familjen är 3000 bolag i Sverige. Deras kunder är fastighetsbolag, kommunala och statliga institutioner samt industrin. Inom AB familjen av standardavtal finns ett antal avtal som alla är harmoniserade med varandra. Dessa avtal är mycket viktiga i det hänseendet att om man inte reglerade något i avtal faller det på köplagen (KL) istället. Köplagen är en rekommendationslag som bara är gällande om man inte reglerat något i avtal och är mycket svårtolkad för entreprenader.
Cirka 100 000 bolag är lokala eller regionala bolag som utför arbeten på den s.k. ROT marknaden. Man utför olika typer av installationer, renoveringar, ombyggnader och tillbyggnader till konsumenter. 43% av dessa bolag är s.k. enskilda bolag där organisationsnumret är detsamma som deras personnummer, 51 % är aktiebolag med få anställda och 6 % är handelsbolag. Det som kännetecknar dessa är att de inte har någon branschorganisation som de kan ansluta sig till.
ABM 07 är ett s.k. Agreed document vilket innebär att det är ett mycket stort antal företag som antingen själva eller genom organisatorisk tillhörighet har varit med att ta fram villkoren. Det innebär att villkoren i avtalen är så välkände att det räcker med att hänvisa till ABM 07 för att de skall gälla som villkor för affärer av byggmaterial. Egna standardiserad affärsvillkor kallas för ”parts dokument ” och måste fysiskt finnas med vid varje avtal för att vara gällande. Det betyder att det är mycket enklare och mera praktiskt att få agreed documents att vara gällande för avtal.
De 3000 bolag som är anslutna till Byggindustrierna har mycket liten verksamhet riktade mot konsument medan de 100 000 bolagen på den regionala och lokala marknaden har konsumenter som sin huvudsakliga köpare av tjänsterna. Det betyder att dessa säljer sina tjänster på Konsumenttjänstlagens (Ktjl) regler. Konsumenttjänstlagens (KtjL) regler går inte att avtala bort därför är de köpavtal som dessa bolag tecknar med sina kunder antingen Hantverkarformuläret 14 för renoveringar om ombyggnader (RO)eller ABS 09 att användas vid ny eller tillbyggnader (T). Där kom det ett AB-avtal fram men det avtalet bygge helt på konsumentjtjänstlagens (KtjL) bestämmelser och har inte behövt förhandlas särskilt mycket.
Om man då ser till alla affärsrelationer så menar jag att det finns ett stort svart hål i köp och försäljningsvillkoren med byggmaterial till gruppen 100 000 bolag och 33% av försäljningen av byggmaterial till de som säljer tjänster på ROT marknaden. Här skulle det vara av stor betydelse om vi kunde reglera denna handel med ett standardavtal typ ABM 07, harmoniserat med ABS 09 och Hantverkareformuläret 14. Men eftersom inte dessa bolag är anslutna till någon gemensamt organ för förhandlingar finns det inte heller någon motpart att förhandla med.
Men om jag bara beskriver reklamationsrätten enligt konsumenttjänstlagen (KtjL) mot köplagen förstår nog många att det skulle vara bra. (KtjL) medger 10 års reklamations rätt för både varor och tjänster om byggaren levererar varorna tillsammans med tjänsten. Men när de köper varorna på byggmarknaden har de bara 2 års reklamationsrätt enligt Köplagen
Så länge inte denna grupp organisera sig finns det inte heller någon motpart och då kan enbart ”partsdokument” gälla om man vill ha standardavtal. ABM 07 är inte tillämplig för ROT marknaden och skriven och förhandlad för den andra gruppens affärer som är organiserade i branschförbundet Byggindustrierna.