Med två bygglampor smyger vi omkring i de oändliga vindsutrymmena på Skokloster – det största privata palats som byggts i Sverige. Timmermannen Mattias Hallgren pekar ut den ursprungliga märkningen i takbjälkarna som visar hur de skulle placeras i taklaget. Han leder renoveringen med samma metoder som för 360 år sedan.
Vi är nästan ensamma på slottet i Skokloster denna onsdagskväll i februari. När den jättelika mörka ekdörren slår igen bakom oss stiger spänningen. Mörker råder och kylan därinne är besvärande. Vi börjar vandringen tillsammans med timmermannen Mattias Hallgren förbi de åtta marmorpelarna i entrén upp mot vinden och studerar de stora porträtten på mäktiga män på väggarna.
Snön droppar ner på den stora innergården. På tredje våningsplanet stiger vi in i den så kallade ”ofullbordade salen” som skulle bli slottets festsal för baler, banketter, konserter och dans. När budet kom från Tyskland 1676 att Carl Gustaf Wrangel hade dött i sitt palats på Rügen lade hantverkarna ner sina verktyg och gick hem för att aldrig komma tillbaka.
Det drabbade också takarbetet vilket vi bevittnar under besöket på vinden. Trävalvet, det så kallade tunnvalvet, byggdes aldrig ovanför festsalen och vi skådar rakt upp mot takstolarna och tegelpannorna – en mäktig syn.
– Något liknande där du kan titta direkt upp mot yttertaket i en sådan här byggnad finns knappt i världen, berättar Mattias Hallgren.
Mattias Hallgren är 42-åringen som en gång började i pappans bilverkstad och därefter arbetade som driftschef i en spritfabrik som han fick i uppgift att renovera. Byggintresset föddes och när han såg en annons från en hantverksskola var framtiden utstakad. Många är de medeltida kyrkor, klockstaplar, väderkvarnar, slottsbyggnader som han lagt sina varsamma händer på.
2009 satte renoveringen i gång av Skoklosters takkonstruktion. Panik rådde. Taket läckte in. Han visar oss en tillfällig lösning i form av ett 15st kedjespel kring takstolarna som räddat taket från kollaps.
– Halva takfallet på en sida höll på att glida ner som en cabriolet, vatten rann rakt ner i rustkammaren. Vi gjorde en desperat lagning genom att ta stryptag om bjälkarna med kedjespelen.
Nu pågår en mer långsiktig och systematisk renovering av de vidsträckta vindspartierna. Mattias Hallgren och hans kolleger, 13 småföretagare i nätverket Traditionsbärarna, yrkesspecialister i samverkan, räddar slottet från förfall på uppdrag av Statens Fastighetsverk. De gör det med tidsenliga metoder och återanvändning av gammalt slottsvirke i mesta möjliga mån.
Hela reportaget om Mattias Hallgren och hans kolleger kan ni läsa om i pappperstidningen. Ni som inte prenumererar kan hämta upp den som pdf-fil på hemsidan.