Bara en liten del av alla affärsuppgörelser på ROT marknaden görs upp genom korrekta standardavtal, Hantverkarformuläret 17 eller ABS 18. Till dessa standardavtal följer också allmänna bestämmelser. En del av texten i de allmänna bestämmelserna är t.o.m. direkta citat ur konsumenttjänstlagen (KtjL).
Avtalen är genomtänkta och fullständiga. Själva formulären är mycket enkelt att hämta hem på olika sidor på nätet. De finns tillgängliga så fort någon skulle behöva det. De är också enkla att fylla i. Varför, är det då så få avtal som skrivs?
Första, andra, tredje
För det första, vet inte många om skillnaden på installationer och monteringar/byggtjänster. Om man gör en enkel installation hos en konsument och också har med sig varan som installerats ser man själva installationen som så enkel att fel i själva installerandet går under konsumentköplagen (KKL) § 16 a och installatören har samma ansvar som för själva varan. Alltså behövs inget av standardavtalen.
För det andra, får installationer inte blandas ihop med byggtjänster enligt (KtjL). Här gäller det tjänster som innebär förändringar i konstruktioner, säkra från läckage och el, enligt byggnormer, författningar, påverkan på taxeringsvärden och fackmässigt utförda tjänster som bygger på (KtjL) §4.
För det tredje, skillnaden mellan Hantverkarformuläret 17 och ABS 18 är att ABS 18 är ett entreprenadavtal och gäller tillbyggnader och nybyggnader med giltiga bygglov. I ABS 18 kallas montören för entreprenören istället för hantverkaren som i Hantverkarformuläret 17.
Tre professioner
Vi har alltså att göra med tre olika professioner; installatörer – hantverkare/montörer – entreprenörer.
ABS 18 är det avtal som används mest och flitigast när det gäller ny- och tillbyggnader. Däremot är det förvånansvärt hur man blandar ihop installationer med hantverkstjänster. Jag kan t.o.m. se fönsterbyten i annonser kallas för installationer istället för monteringar. Jag skulle inte själv villa kalla fönsterbyten för installationer.
Det handlar om hur de isoleras, täcks för läckage och mycket mer. Tjänsten att byta ett fönster korrekt måste ske fackmässigt. Vad är skillnaden? Jo, mycket viktig. När det gäller installationer av byggnadsdelar har man tre år reklamationsrätt enligt (KKL) § 20 a andra stycket. Den inleds med tolkningsföreträde för konsumenten på två år av de tre. Är det fråga om en tjänst (montering) av en fackman är det (KtjL) § 17 som gäller och en reklamationstid om hela 10 år. Det är dessutom en hel del krav på fackmässigheten att man verkligen vet vad man gör professionellt.
Jag har nyligen synat en affär gällande att man skulle lägga 90 kvm marksten med underarbete, plats-bygga staket 30 m staket, sätta plintar för staketet och resa stolpar, samt grovplanera för rabatt utmed staketet. Byggherren var mycket noga med upphandlingen och gick ut med en allmän förfrågan och fick fem svar som ville vara med att lämna offert. Alla fem var på besök för att göra beräkningen. En offert var direkt felaktig och refuserades direkt. Priserna varierade högst väsentligt och några var inte ens fullständiga.
Bäst rekommendationer
Först valde byggherren en som fått bäst rekommendationer och fanns lokalt på orten. Företaget visade sig dock bytt ägare och hanterades nu av den nya ägaren som ett rent och skärt bluffbolag som istället för att göra jobb skickade faktura på faktura.
SDS tog upp och granskade bolaget som visade sig vara rent kriminellt. Inget avtal skrevs, man gick på anbud – accept metoden enligt avtalslagen (AvtL) eller efter offerten. Efter flera tidningsskriverier och minimalt och dåligt uppfört uppdrag kunde byggherren häva avtalet. Men att få tillbaka pengar eller erhålla skadestånd fanns ingen möjlighet att få.
Byggherren började nu att åter titta på en tidigare offertlämnare som lämnat ett ungefärligt pris och efter ett möte på plats tog man i hand på affär nummer två. Fortfarande inget avtal (Hantverkarformulär 17). När halva jobbet var utfört hade även han fakturerat så att man slog i taket på ungefärligt pris + 15 %.
Nu betalade inte byggherren sista fakturan fullt ut, utan höll inne en del av (20 %) betalningen och krävde fullföljd av uppdraget. Inget Hantverkarformulär 17 nu heller. Efter att företaget via inkasso och Kronofogdemyndigheten försökt pressa på betalning, ligger nu ärendet både hos Tingsrätten där bolaget ansökt om stämning och hos Allmänna Reklamationsnämnde ARN där byggherren lämnat in en anmälan.
Vem som får rätt får vi inte veta förrän instanserna sagt sitt eller att parterna gjort en förlikning. Här borde man i båda fallen tecknat Hantverkareformuläret 17.
Bra början
Om du som läser detta inte riktigt ha hängt med i vad jag nu redogjort för, borde du ha avgett nyårslöftet; ”2022 skall jag läsa och förstå allt om Hantverkarformuläret 17 och ABS 18. Skillnaden mellan installationer – monteringar – renoveringar – tillbyggnader/nybyggnader”. Börja med att avtala på riktigt.
Sten Folkesson affärsjurist för bygg-& bygghandlare.