En erfaren men outbildad snickare från Sverige eller en nyanländ flykting som ska bevisa sina yrkeskunskaper. Bräckegymnasiet i Göteborg hjälper 300 personer varje år med att kontrollera och bedöma deras hantverkskunskaper så att de kan med tiden kan få ut sina yrkesbevis.
– De kan ha ett stukat självförtroende men växa enormt och gå härifrån styrkta, berättar rektor Mikael Karlsson. Rektor Karlsson var den ende som räckte upp handen när yrkesprogrammet på Bräckegymnasiet för 15 år sedan fick frågan avkommunen om de ville validera hantverkare, alltså kontrollera och uppvärdera deras kunskaper på vägen mot ett yrkesbevis. Sedan dess brinner han för att mata byggbranschen med ny personal och hjälpa garvade snickare utan formell kompetens att höja lönen och få en ny yrkesstolthet.
Om man som snickare saknar formell utbildning eller yrkesbevis går man miste om full avtalsenlig lön. Är arbetsgivaren välvillig kan man ändå få bra betalt. Så är det för Jan Kindströmmer som vi träffar under en pågående validering ute på gården bland friggebodar och andra byggnader där praktiska övningar pågår. Han började som plåtslagare en gång i tiden och har gjort olika saker men är sedan fem år anställd på en byggnadsfirma.
– Ett jobb är ju aldrig säkert. Jag var med under krisen på 90-talet. Därför är det bra att ha ett yrkesbevis, säger Jan Kindströmmer som får stöd genom vuxenutbildningen.
En bekräftelse av kunnandet
En typisk ”elev” i sammanhanget är en hantverkare som är född i Sverige eller har bott många år här och vill ha ett bevis för att han eller hon (allra oftast han) verkligen kan sin sak. Arbetsförmedlingen har avtal med Bräckegymnasiet och sänder hantverkare dit.
Dessa kontrolleras först grundligt genom frågor om till exempel hur man sätter ett fönster eller en dörr och praktiska övningar för att avgöra om det över huvud taget är lönt med en validering. Minimikravet är att man bedöms klara halva byggprogrammet på gymnasiet. Det händer att människor helt saknar kompetens.
– I så fall läser vi lusen av dem och skickar i väg dem, uppger Mikael Karlsson klädd i Adidaströja och jeans och med solglasögonen på pannan när vi sitter på hans kontor intill byggnadsövningarna.
Tog semester för valideringen
Valideringen pågår sedan i mellan en och sex veckor. Vid vårt besök bygger Zenoon Omer, som tagit semester från ett byggjobb för att få sitt yrkesbevis, en friggebod med kök. Han har redan hunnit konstruera takstolarna som ligger intill.
– Jag vill höja lönen och räknar med att det här går snabbt eftersom jag kan jobbet, säger Zenoon Omer som kom till Sverige från Sudan 2002 och haft jobb i byggbranschen sedan dess.
Hittills har 300 hantverkare varje år gått igenom valideringen på Hisingen i Göteborg. Alla kan de räkna med yrkesbevis och en ny stolthet som hantverkare. Och förhoppningsvis höjd lön.
Läs hela reportaget i senaste numret av Byggarens papperstidning.